Hindenburg Omen
Alla analyser, artiklar och övrig information på denna webbplats presenteras endast för informationsändamål. Inget av innehållet ska tolkas som professionell finansiell rådgivning, investeringsrekommendationer eller uppmaningar att köpa eller sälja värdepapper. Vi är inte registrerade som finansiella rådgivare enligt svensk lagstiftning, och vårt innehåll faller därför inte under reglerna för finansiell rådgivning till konsumenter.
Investeringsbeslut bör grundas på noggrann analys och professionell rådgivning från kvalificerade finansiella experter. Vi rekommenderar starkt att du konsulterar en oberoende finansiell rådgivare innan du fattar viktiga investeringsbeslut. Kom ihåg att alla investeringar medför risker - ditt kapital kan både växa och minska i värde, och det finns ingen garanti för att du får tillbaka dina ursprungliga investeringar. Tidigare resultat säger inget om framtida avkastning.
Genom att använda denna webbplats accepterar du att vi inte kan hållas ansvariga för eventuella ekonomiska förluster eller skador som kan uppstå baserat på informationen här.
På den här sidan så rekommenderar vi en del produkter och tjänster som vi själv gillar. Det kan vara böcker, tidningar eller nätbanker (IG, Avanza eller Nordnet till exempel). Ibland när vi rekommenderar något så får vi en provision och det är så vi drar in pengar för att ha resurser att driva sajten vidare.
Vi tycker att det är mycket viktigt att stå för det vi rekommenderar så sajten innehåller endast länkar till företag och tjänster som vi tycker är riktigt bra.
Innehållet i denna artikel
- Vad är Hindenburg Omen?
- Hur uppstod Hindenburg Omen?
- Vilka kriterier utlöser Hindenburg Omen?
- Exempel på historiska signaler
- Är Hindenburg Omen fortfarande relevant?
Vad är Hindenburg Omen?
Hindenburg Omen är en teknisk indikator som används för att signalera en ökad sannolikhet för en börsnedgång. Namnet kommer från luftskeppet Hindenburgs krasch den 6 maj 1937, vilket symboliserar den potentiella katastrofala marknadsreaktion som indikatorn försöker förutsäga. Indikatorn utvecklades av matematikern Jim Miekka, sannolikt under slutet av 1980-talet eller början av 1990-talet, och har sedan dess diskuterats flitigt inom teknisk analys.
Grunden i Hindenburg Omen bygger på så kallade “breadth divergences” (breddavvikelser), som ofta uppstår innan marknaden tappar fart. I en sund uppgång stiger de flesta aktier samtidigt, men när vissa stiger medan andra faller — trots att indexet fortsätter uppåt — kan det tyda på att marknaden försvagas. Indikatorn försöker identifiera sådana obalanser.
Hindenburg Omen analyserar andelen aktier som når nya 52-veckors högsta och 52-veckors lägsta. Under normala förhållanden sker vanligtvis antingen det ena eller det andra. Men när många aktier når både nya toppar och nya bottnar samtidigt, anses marknaden visa tecken på osäkerhet. Detta betraktas som en varningssignal om att investerare börjar tveka och att en möjlig korrigering eller nedgång kan vara på väg.
Indikatorn blir särskilt intressant när dessa förhållanden uppstår under en uppåtgående trend. Det antyder att optimismen på ytan döljer en växande oro under ytan. Historiskt har signalen ibland föregått marknadskrascher, men den har också ofta visat sig vara falsk. Därför betraktas Hindenburg Omen som ett tidigt varningssystem snarare än en exakt prognosmodell.
Hur uppstod Hindenburg Omen?
Jim Miekka, en blind matematiklärare och investerare, utvecklade Hindenburg Omen baserat på Norman Fosbachs High Low Logic Index (HLLI). HLLI mäter avvikelsen mellan nya 52-veckors högsta och lägsta på New York Stock Exchange (NYSE) i förhållande till det totala antalet handlade aktier. Miekka byggde vidare på denna idé och utvecklade ett mer specifikt varningssystem.
Indikatorn fick sitt namn efter Hindenburg-katastrofen som en metafor för en plötslig och dramatisk kollaps. Den populariserades senare av marknadsanalytikern Kennedy Gammage och fick större uppmärksamhet i början av 2000-talet, särskilt genom Robert McHugh som analyserade dess historiska träffsäkerhet.
Miekka testade indikatorn mot nästan ett århundrade av marknadsdata, vilket gör den till en av få tekniska indikatorer med så lång historisk täckning. Den har enligt McHugh förekommit före flera marknadstoppar, som 1987, 1999 och 2008, men den har även gett många falska signaler.
Vilka kriterier utlöser Hindenburg Omen?
För att Hindenburg Omen ska aktiveras måste flera villkor vara uppfyllda samtidigt:
- Marknaden är i upptrend.
Det breda marknadsindexet (t.ex. S&P 500) måste ligga högre än för 50 handelsdagar sedan. Detta säkerställer att signalen sker under en period av optimism, vilket gör en möjlig divergens mer betydelsefull. - Samtidiga nya 52-veckors högsta och lägsta.
Minst omkring 2,2 % av NYSE-aktierna måste nå nya 52-veckors högsta, och minst lika många måste samtidigt nå nya lägsta. Detta är den mest centrala komponenten i indikatorn och signalerar att marknaden är splittrad. - McClellan Oscillator är negativ.
McClellan Oscillator mäter bredden i marknadsrörelsen (skillnaden mellan stigande och fallande aktier). En negativ läsning tyder på att nedgångstrycket ökar. - De nya högsta får inte vara mer än dubbelt så många som de nya lägsta.
Detta villkor säkerställer att marknaden inte domineras av positiva rörelser trots de många nya bottnarna.
Om alla dessa villkor inträffar under samma dag, registreras en Hindenburg Omen-signal. Signalen betraktas som giltig i ungefär 30 dagar, och flera signaler inom kort tid (ett så kallat kluster) anses ge en starkare varning.
Hur tolkar man signalen?
En enstaka Hindenburg Omen-signal innebär inte nödvändigtvis att en krasch är nära förestående. Historiskt har enskilda signaler ofta lett till små eller inga nedgångar. Däremot betraktas upprepade signaler inom en 30-dagarsperiod som ett tydligare varningstecken. Ju fler signaler som uppträder i följd, desto högre sannolikhet för en korrigering eller bred nedgång.
Robert McHugh noterade att Hindenburg Omen-signal uppträdde före alla större marknadskrascher mellan 1985 och 2006, men också att den ofta varnade i onödan. Forskning och backtester från bland annat StockCharts och Investopedia visar att indikatorn historiskt har gett en korrekt varning i kanske 20–30 % av fallen. Det gör den till ett osäkert men ändå intressant sentimentverktyg.
Exempel på historiska signaler
- Oktober 1987: En Hindenburg Omen-signal inträffade kort före den största endagsnedgången i börshistorien.
- 2000 och 2007: Indikatorn visade varningar innan dotcom-bubblan respektive finanskrisen.
- 2017: Flera signaler registrerades utan att någon större nedgång följde, vilket visar indikatorns benägenhet till falska larm.
- 2020: Ett kluster av signaler utlöstes i februari, strax före coronakraschen.
I senare år har indikatorn fortsatt att dyka upp då och då, men med blandade resultat. Den anses fortfarande vara en referenspunkt bland tekniska analytiker, särskilt vid överhettade marknader.
Är Hindenburg Omen fortfarande relevant?
I dagens marknadsmiljö, med högfrekvenshandel, ETF:er och algoritmiska flöden, har många analytiker ifrågasatt Hindenburg Omens relevans. Eftersom marknadsbredden ofta påverkas av index- och ETF-handel snarare än enskilda aktiers rörelser, kan indikatorns signaler bli missvisande.
Samtidigt kvarstår dess styrka som ett psykologiskt och statistiskt varningssystem. Den påminner investerare om att även under starka börsuppgångar kan sprickor uppstå under ytan. Hindenburg Omen bör dock alltid användas tillsammans med andra indikatorer, såsom sentimentanalys, volymdata och makroekonomiska trender, för att ge en mer komplett bild.
Sammanfattningsvis är Hindenburg Omen inte en kristallkula, men den kan fungera som en värdefull varningsflagga – särskilt när flera signaler uppträder under en period av tydlig optimism på börsen.
Rekommenderad läsning
- Börskrasch – en period av snabbt och kraftigt sjunkande aktiekurser
- Svart svan (Black Swan) – en oväntad händelse med stor och omfattande inverkan
Inga kommentarer än