Aktiefond
Artikelns innehåll - Klicka för att gå direkt ner till önskad rubrik
Aktiefonder är fonder vars innehav primärt består av aktier. I regel är minst 85 % av fondens kapital investerat i aktier. Investering i en aktiefond innebär att du investerar dina pengar i fonden som i sin tur investerar pengarna i aktier. Värdet på fonden styrs av värdeförändringar i de aktier som fonden äger.
Det som skiljer mellan olika aktiefonder är framförallt dess inriktning. Primärt har de en geografisk inriktning (land, världsdel, region) eller branschinriktning (exempelvis Finans, Teknik, Konsumtion).
Aktiefonder passar vid långsiktigt sparande. Detta utifrån att aktier/aktiefonder historisk haft en genomsnittlig värdeökning på 8 – 9 % per år men att värdet samtidigt kan variera kraftigt över ett par enstaka år. Flera fonder anger även att minsta rekommenderade tiden att spara i dessa fonder är 5 år.
Köp fonden där det är lägst avgift
Fonder handlar du enklast & billigast hos Avanza.se, Nordnet.se och Savr.com/sv. Fondavgifterna skiljer sig åt mellan dessa tre aktörer. Ibland är Nordnet billigast, ibland Avanza och ibland Savr. Det beror helt enkelt på vilken fond det gäller, så kolla upp avgifterna hos alla tre & se vart den fond du vill köpa handlas till lägst avgift innan du köper.
Det är gratis att öppna konto hos alla tre aktörerna.
Vad är en aktiefond?
En aktiefond kan liknas med en ”korg” av aktier. Fonden investerar i ett stort antal aktier – allt från sexton till flera hundra – och att investera i aktiefonder blir därmed att äga en del av denna korg. Aktiefonder förväntas ha minst 85 % av kapitalet i aktier även om flera fonder har egna regler som anger att högre andel.
Fonden förvaltas av en, eller flera, fondförvaltare vilka har som uppgift att skapa så hög avkastning som möjligt utifrån fondens investeringsregler. Det kan exempelvis vara regler som anger att minst 90 % av fondens kapital alltid måste vara investerat och att investeringar enbart får ske i svenska industriföretag.
En aktiefond måste, enligt lag, bestå av investeringar i minst 16 bolag utifrån de regleringar som finns i Lagen om värdepappersfonder. Där anges även exempelvis att innehavet i ett bolag maximalt får vara 10 % av fondens totala värde samt att maximalt 4 innehav får ha denna storlek. Därefter gäller regeln att värdet maximalt får vara 5% av fondens totala värde.
(Vad är en fond? – Nordnet)
Varför spara i aktiefonder?
Aktiefonder är en av de vanligaste sparformerna i Sverige. Detta utifrån att det är ett mycket enkelt och lönsamt sätt att spara långsiktigt.
Riskspridning
Att investera i en aktiefond skapar betydligt större riskspridning än om investering sker i enbart ett par olika aktier. Skulle enstaka bolag få mycket dålig ekonomisk utveckling kan detta alltså kompenseras av fondens övriga innehav.
Månadssparande
Aktiefond passar utmärkt för månadssparande. Detta både rent tekniskt (det är lätt att starta upp) samt att lägsta summa att handla för ofta är 100 kr.
Förvaltning av andra
Aktiefonder passar även utmärkt för personer som inte är speciellt intresserade av börsen. Istället för att själv analysera och skapa en portfölj av olika aktier läggs denna förvaltning över på en fondförvaltare. Detta till en låg procentuell förvaltningsavgift.
Vad avgör aktiefondens värde?
Värdet på en aktiefond avgörs av värdet på fondens totala tillgångar. När investeringar sker i en aktiefond köps alltså ett valfritt antal andelar i denna fond. Går aktierna, som fonden äger, upp i värde kommer därmed även fondandelarnas värde att öka.
Hur länge bör jag spara?
Aktiefonder har hög risk – på kort sikt. Värdet på fonderna kan alltså både gå upp och ned kraftigt vilket innebär att det är en sparform som framförallt passar om investerat kapital inte förväntas röras inom minst 5 år. Detta för att eventuella ras eller ”dippar” på aktiemarknaden ska hinna kompenseras med ökat värde över längre tid. Vid kortare tidsperspektiv kan blandfonder eller räntefonder vara ett tryggare alternativ.
Vid nedgångar är det viktigt att ”zooma” ut och se på värdeutvecklingen över längre tid. Bilden nedan visar utvecklingen av en Sverige Indexnära-fond från 2009 och 2021. På lång sikt har utvecklingen varit mycket god men under ”resans gång” har fonden, vid flera tillfällen gått ner 20 % på bara några veckor. Den som köpte 1 dec 2017 och sålde 1 dec 2018 gjorde en förlust – men de som behöll sina fonder ett år till hade gått över 20 % plus.
(Bildkälla: Avanza.se – SEB Indexnära A)
Hur stor risk har aktiefonder?
Aktiefonder har högre risk än räntefonder och blandfonder samtidigt som risken är mycket varierande beroende på vilken marknad som fonden investerar inom. Exempelvis är det högre risk att investera på små tillväxtmarknader så som Indonesien, Egypten och Pakistan än att investera i en global indexfond med inriktning mot stora internationella bolag.
Generellt gäller att ju smalare inriktning en aktiefond har desto högre risk. Dessutom blir risken högre om inriktningen är mot en instabil ekonomisk marknad eller mycket konjunkturkänslig bransch.
För de som vill investera i teknikfonder finns exempelvis mycket smalt inriktade eSports Fund, som enbart investerar inom e-sport, samt TIN Ny Teknik som investerar brett i nordiska bolag med hög teknologisk utveckling.
Att välja hög risk innebär däremot även möjlighet till högre avkastning. Skulle företag gynnas ekonomiskt inom en specifik bransch kommer aktiefonder som investerar på denna marknad öka i värde i större grad än övriga fonder. Ett exempel kan tas från 2020 då Coronapandemin lamslog den fysiska handeln – och gynnade kraftigt både E-handel och försäljning av digitala lösningar.
Vilka avgifter kan förekomma?
De avgifter som förekommer på aktiefonder är:
Förvaltningsavgift
Förvaltningsavgift är en avgift som betalas till fondbolag för att de ska förvalta kapitalet, dvs. investera i olika aktier utifrån fondens regler. Avgiften är inräknad i kursen vilket innebär att någon fast summa inte betalas per år. Förvaltningsavgiften brukar vara mellan 0 – 3 %.
Transaktionsavgift
Transaktionsavgift förekommer framförallt hos utländska fondbolag och är ovanlig hos svenska fondbolag. Det är en avgift som tas ut vid köp eller försäljning av fondandelar.
Valutaväxlingsavgift
Sker handel i aktiefonder som värderas i annan valuta än SEK betalas en valutaväxlingsavgift. Den kan vara på några tiondelsprocent av totala beloppet.
(Varför spara i fonder? – Nordea)
Köp fonden där det är lägst avgift
Fonder handlar du enklast & billigast hos Avanza.se, Nordnet.se och Savr.com/sv. Fondavgifterna skiljer sig åt mellan dessa tre aktörer. Ibland är Nordnet billigast, ibland Avanza och ibland Savr. Det beror helt enkelt på vilken fond det gäller, så kolla upp avgifterna hos alla tre & se vart den fond du vill köpa handlas till lägst avgift innan du köper.
Det är gratis att öppna konto hos alla tre aktörerna.
Olika inriktningar på aktiefonder
Det som primärt skiljer sig mellan olika aktiefonder är dess inriktning och därmed innehav. De kan exempelvis ha geografisk- eller branschmässig inriktning. Fonderna kan även kategoriseras utifrån andra faktorer. Se exempel på detta under kommande rubriker.
Geografisk inriktning
Aktiefonder med geografisk inriktning investerar inom enskilda länder, grupp av länder eller världsdelar. Dess namn anger fondens primära marknad även om det inte alltid speglar hela innehavet. Flera Rysslandsfonder investerar exempelvis både i Ryssland samt grannländer som tidigare innefattades av Sovjetunionen.
Vilka geografiska inriktningar som erbjuds varierar något över tid. Detta beroende på investerarnas intresse för specifika länder samt fondförvaltarnas möjlighet att erbjuda fonder med dess inriktningar. De tio största geografiska inriktningarna på Avanzas aktiefonder är följande (antal fonder i parentes)
- Global (176)
- Sverige (102)
- Europa (98)
- Tillväxtmarknader (98)
- USA (59)
- Norden (42) – (Läs mer i vår guide ”Nordenfonder”)
- Asien exl. Japan (40) – (Läs mer i vår guide ”Asienfonder”)
- Kina (34) – (Läs mer i vår guide ”Kinafonder”)
- Japan (29) – (Läs mer i vår guide ”Japanfonder”)
- Indien (20)
(Siffror från 2021)
Branschmässig inriktning
Med branschmässig inriktning menas att aktiefonden har aktier i företag inom en eller ett par branscher. Det kan exempelvis vara Finans, Råvaror, Teknik eller Konsumtionsvaror. Investeringarna styrs även av vilken geografisk inriktning fonden har. Det finns exempelvis teknikfonder som enbart investerar i nordiska bolag samt teknikfonder som investerar globalt.
I likhet med geografiska inriktningarna ändras utbudet över tid, främst beroende på ekonomisk utveckling, makroekonomiska trender och vilka marknader som fondförvaltarna har möjlighet att nå.
De tio största branschmässiga inriktningarna på Avanzas aktiefonder är följande (antal fonder i parentes)
- Ny Teknik (33)
- Fastighetsbolag (27) – (Läs mer i vår guide ”Fastighetsbolagsfonder”)
- Läkemedel (13) – (Läs mer i vår guide ”Läkemedelsfonder”)
- Miljö (13)
- Ny Energi (11)
- Konsumentvaror (9)
- Råvaror (8)
- Infrastruktur (6)
- Bioteknik (5)
- Finans (5) – (Läs mer i vår guide ”Finansfonder”)
(Siffror från 2021)
Bolagens storlek & utdelning
Det går även att kategorisera aktiefonder utifrån hur stora bolag de investerar i. Det vanligaste är ”Flexibel storlek” vilket innebär att förvaltarna både kan investera i stora, medelstora och små bolag. Hos Avanza finns går det att filtrera aktiefonderna utifrån följande bolagsstorlek:
- Onoterat – Fonderna investerar i riskkapitalbolag som i sin tur investerar i onoterade bolag.
- Småbolag – Småbolag är bolag vars värde inte överstiger 1% av börsens totala värde
- Medelstora bolag – Medelstora bolag har ett börsvärde på 150 miljoner och 1 miljard euro.
- Små- och medelstora bolag – En mix av små- och medelstora bolag
- Tillväxtbolag – Bolag som förväntas växa i omsättning mer än medel på börsen.
- Värdebolag – Stabila bolag med förutsägbara vinster och mindre kursrörelser än i medel.
- Stor utdelning – Fonderna investerar primärt i bolag med hög aktieutdelning.
Indexfonder
En indexfond investerar med målet att värdeutvecklingen ska följa ett specifikt index. Det vanligaste är att de följer breda börsindex men de kan även följa specifika branschindex. Exempel på index, och indexfonder, är:
- SIX Sweden Dividend 21 Index
SIX Sweden Dividend följer de 21 bolag med högst direktavkastning bland de 40 bolagen med högst omsättning på Stockholmsbörsen. Exempel på fond är Aktiespararnas Direktavkastning A.
- MSCI USA Index
MSCI USA Index följer stora och medelstora bolag på amerikanska börsen. Detta index täcker därmed 85 % av den amerikanska aktiemarknaden. Exempel på fond är Öhman Etiska Index A
- SIX Siri Norden
SIX Siri Norden speglar samtliga bolag på börserna i Stockholm, Oslo, Köpenhamn och Helsingfors. Exempel på fond är Handelsbanken Norden Ind. Crit.
- Läs vår djupgående artikel om: Indexfonder
Fond-i-fond
En fond-i-fond är en aktiefond som enbart investerar i andra aktiefonder. Istället för att analysera aktiemarknaden och välja bolag att investera i har fondförvaltaren i uppgift att följa utvecklingen på olika aktiefonder och investera i flera av dessa. Fondalternativet passar främst för personer som söker en mycket bred riskspridning (diversifiering)
- Läs vår djupgående artikel om: fond-i-fond
Generationsfond
En generationsfond ändrar den procentuella exponeringen mot aktier och räntor beroende på kundgruppens ålder. En generationsfond med namnet ”70-tal” vänder sig alltså till personer som är födda på 70-talet och kommer att öka andelen räntor i portföljen ju närmare dessa personer förväntas gå i pension.
- Läs vår djupgående artikel om: Generationsfonder
(ETF)
En ETF är en börshandlad fond. Fonden kan bestå av allt från aktier och räntor till guld, Kryptovalutor och index. ETF kan vara ett sätt att investera i aktier som i övrigt inte nås från den svenska marknaden. En ETF kan vara en aktiefond (består enbart av aktier) men behöver alltså inte vara det. Traditionellt brukar däremot inte ETF klassas som aktiefonder.
- Läs vår djupgående artikel om: ETF
Köp fonden där det är lägst avgift
Fonder handlar du enklast & billigast hos Avanza.se, Nordnet.se och Savr.com/sv. Fondavgifterna skiljer sig åt mellan dessa tre aktörer. Ibland är Nordnet billigast, ibland Avanza och ibland Savr. Det beror helt enkelt på vilken fond det gäller, så kolla upp avgifterna hos alla tre & se vart den fond du vill köpa handlas till lägst avgift innan du köper.
Det är gratis att öppna konto hos alla tre aktörerna.
Passiv eller Aktiv förvaltad
En passivt förvaltad aktiefond har ett aktieinnehav som exempelvis ska spegla ett specifikt index. Köp och försäljningar sker därmed enbart utifrån hur detta index förändras och inte utifrån en förvaltares analyser och prognoser över en specifik marknad. Ett exempel är Avanza Zero som förväntas följa SIX30RX-index i Sverige. Detta index följer utvecklingen av de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen.
Fördelen med passivt förvaltade fonder är att förvaltningskostnaden kan hållas nere. Flera av dessa fonder har en avgift på 0 – 0,2 %. Dessutom ger indexfonder en bred riskspridning.
En aktivt förvaltad aktiefond har ett aktieinnehav som avgörs av förvaltarnas analyser samt de regler som aktiefonden förväntas följa. Är det exempelvis en Småbolagsfond förväntas investeringar primärt ske i småbolag osv.
Fördelen med aktivt förvaltade fonder är att förvaltarnas mål alltid är att försöka nå bättre avkastning än fondens jämförbara index. Förvaltningsavgiften är däremot betydligt högre än hos passivt förvaltade indexfonder. Det är vanligt med förvaltningsavgift på 1,0 – 2,5 %.
Läs mer:
Följ utvecklingen på våra investeringar 💰
Vi på Aktiekunskap har investerat riktiga pengar på ett antal olika investeringsplattformar så som Avanza, Lendify/Lunar, Savelend, Sigmastocks, Lysa osv. Du kan följa våra investeringar & deras utveckling här:
https://www.aktiekunskap.nu/strategier/vara-investeringar-utveckling-och-statistik
