Sharpekvot

Sharpekvot visar riskjusterad avkastning, dvs. hur hög risk en eller flera samlade investeringar har i förhållande till dess totala avkastning. Det är därmed ett mått som kan användas för att ställa olika aktier och fonder mot varandra utifrån ett riskperspektiv. Måttet kan även användas för att ställa en portfölj med olika investeringar mot en annan utifrån ett riskperspektiv.

En hög sharpekvot innebär att risken är låg i förhållande till avkastningen. Däremot betyder det inte per automatik att det är hög avkastning.

Sharpekvot visar alltså förhållandet mellan avkastning och risk

Sharpekvot – Vilken risk tar du?

Vill du ha en avkastning på 5 % eller 150 %?

Väljer du 150 % är vägen att investera i ett biomedicinskt forskningsföretag som precis börsintroducerats och ännu inte har någon produkt att sälja. Lyckas de bra kan avkastningen mycket väl bli 150 %. Men lyckas de inte kan avkastningen bli närmare 0. Köper du denna aktie för hela ditt sparkapital tar du alltså en mycket stor risk. Men du har chansen att få hög avkastning.

Väljer du 5 % kan en korg av aktier/fonder köpas som alla har god historisk avkastning. Därmed minskar risken betydligt mot den riskfyllda forskningsaktien ovan.

Med alla investeringar är det viktigt att förstå risken och ställa den i förhållande till vilken avkastning kan som uppnås. Det är detta som sharpekvot svarar på.

Målet bör alltid vara att ha så hög avkastning som möjligt – till så låg risk som möjligt.

Räkna ut sharpekvot – kalkylator

Sharpekvot = (Avkastning – riskfri ränta) / standardavvikelse

Avkastning – Procentuell vinst, före skatt, på investeringen. Exempelvis 10 %

Riskfri ränta –Den ränta du skulle ha fått om du valt 0 % i risk. Därmed visas hur mycket bättre avkastning du har fått än den riskfria avkastning som erbjuds på marknaden. Generellt används räntan på 3 månaders statsskuldväxlar i denna uträkning.

Att få 8 % i avkastning på aktier kan tyckas vara bra men om riskfria räntan är 7 % väger knappast den större avkastningen upp den ökade risken med aktier. Det är detta som denna uträkning därmed tar hänsyn till. 

Standardavvikelse – Hur mycket värdet rört sig från dess medelvärde under vald period.  Stor volatilitet (stora kursrörelser) innebär en större risk. Då är alltså standardavvikelsen hög.

Att räkna ut standardavvikelse manuellt är ganska krångligt. Men tack vare att sharpekvot är ett internationellt använt begrepp presenteras det i samband med aktier och fonder hos aktiemäklare. Det är därmed inget som du själv behöver räkna ut.

Exempel som illustrerar risknivån

På bilden nedan illustreras två investeringar som över samma tidsperiod nått exakt samma avkastning. Genom att enbart se på avkastning kan de två investeringarna uppfattas som likvärdiga. Men vägen framåt har sett helt olika ut. Medan ”Grön” investering har gett en lugn och stabil resa (låg standardavvikelse) har ”Röd” investering svängt rejält i värde (hög standardavvikelse).

I detta fall kommer Grön ha betydligt högre sharpekvot vilket alltså innebär att det är en tryggare investering. Den har en bättre riskjusterad avkastning.

Skulle däremot standardavvikelsen vara samma på de bägge investeringarna är det tydligare vilken investering som är bäst – något som bilden nedan visar.

Det är sällan som två aktier har exakt samma avkastning eller standardavvikelse. I detta fall kan sharpekvot användas för att tydliggöra vilken investering som har bäst avkastning i förhållande till risk.

Är den högre risken värd den ökade avkastningen? Det är denna fråga som sharpekvot besvarar. Alla söker hög avkastning men allt för många tar en för hög risk utan att vara medveten om det.

Långsiktig investering handlar inte om att söka hög avkastning – utan att minimera riskerna

Exempel i siffror

Aktie A

• Avkastning 10 %
• Riskfri ränta 1 %
• Standardavvikelse 5 %
• Sharpekvot 1,8

Aktie B

• Avkastning 20 %
• Riskfri ränta 1 %
• Standardavvikelse 15 %
• Sharpekvot 1,26

Även om aktie B vissa år kommer ge högre avkastning än aktie A så är A en säkrare investering på lång sikt. Det visas genom att aktien har högre sharpekvot vilket framförallt är ett resultat av en betydligt lägre standardavvikelse. 

Vad är en bra sharpekvot?

En hög sharpekvot innebär att risken är låg i förhållande till avkastningen. Däremot säger det inget om nivån på avkastningen. Ett sparkonto på en nischbank kan innebära högre sharpekvot än investeringar i aktier. Detta tack vare den extremt låga risken.

Många anger att 0,5 är en rimlig sharpekvot att sträva efter vid investeringar med längre horisont. Självklart kommer investeringar att både ha högre och lägre sharpekvot vissa år men det viktiga är att se talet över ett flertal år.

Att nå över 0,5 är alltså mycket bra. Däremot går det inte att enbart se på sharpekvot i val av investering då portföljen behöver viktas utifrån flera andra faktorer.

Stockholmsbörsens kvot

Mellan 2015 och 2020 var den genomsnittliga avkastningen 7,66 % och standardavvikelsen 12,60%. För att skapa en enkel uträkning räknas med en riskfri ränta på 1%.

Sharpekvot = (7,66-1)/12,60= 0,52

Viktigt vid jämförelse

Samma tidsperiod

Både aktiemäklare, banker och tradingprogram visar sharpekvot – men inte alltid med samma tidsperiod. Ju kortare tidsperiod desto mindre stabil och trovärdig kommer sharpekvoten att vara.

Samma riskfria ränta

Vid jämförelse krävs även att nivån på den riskfria räntan beräknas på samma sätt. Detta påverkar däremot betydligt mindre än olika tidsperioder.

Samma investeringsslag

Det är även viktigt att jämföra liknande investeringar. Om två Sverigefonder ställs mot varandra kan sharpekvot användas för att se dess olika risknivå. Att däremot ställa en räntefond mot en aktiefond i Sydamerika kan bli väldigt missvisande.

Risken att det oväntade händer

Sharpekvot tar inte hänsyn till att det oväntade händer. Tydliga exempel är hur terrorattentat som 11/9 alternativt Coronapandemin skapade kraftiga börsfall på grund av oro. Det var inte ekonomiska beslut hos företaget eller politiska förändringar som låg bakom kursrörelserna.  Det kan även vara förändringar som påverkar en enskild bransch eller ett enskilt företag.

Om någon ”oväntat” hänt under den period som mäts kan alltså sharpekvoten vara betydligt lägre än under perioder då detta inte skett. (Lite otydligt detta stycke)