Börskrasch

En börskrasch är en period av snabbt och kraftigt sjunkande aktiekurser. En börskrasch kan uppstå av olika anledningar och vanligtvis uppstår börskrascher efter att marknaden blivit ”överhettad” på grund av spekulation och hög riskvilja. Till slut vänder marknadssegmentet och alla blir istället negativa och drar ner sin risk (säljer) vilket leder till snabba branta kursfall.

Bilden ovan visar börskrascher från 1990 och framåt.

1. IT-bubblan
2. Finanskrisen
3. Coronapandemin

Vad är det som sker?

Den vanligaste orsaken till en börskrasch är att en marknad är övervärderad och att framtiden helt plötsligt inte längre ser lika ljus ut. Prisnivåerna har accelererat uppåt under en längre tid och många investerare ser det som en självklarhet att den höga avkastningen ska fortsätta i samma utveckling.

Därefter sker en händelse, eller rad av händelser, som skapar oro på marknaden. Ett flertal investerare väljer att sälja av sitt innehav för att minimera risken. Kurserna går kraftigt nedåt varpå oron och säljtrycket sprids som ”ringar på vattnet”. Detta i sin tur ökar säljtrycket ännu mer varpå kurserna faller ytterligare.

Sker detta på en större internationell börs (London, USA, Kina osv) kommer även händelserna att spridas till en stor del av världens börser. Det är därmed vanligt att börser över hela världen påverkas, i olika stor utsträckning, även om händelsen initialt är kopplad till enbart en världsdel.

I efterhand brukar analytiker kunna påvisa varför börskraschen uppstått. Det är då sällan bara en enda orsak utan en kombination av flera ekonomiska faktorer. Men framförallt en övervärdering på någon marknad.

Vad kännetecknar en börskrasch?

• ”Ingen” ser att kraschen kommer

Inför flera börskrascher har det funnits experter som hävdat att en krasch varit på intågande eller att en marknad varit kraftigt övervärderad. Men den stora massan har inte hållt med i argumenten. Kraschen kommer sedan som en överraskning.

 Delvis kan detta bero på övertron på marknaden. Även om det kommer finansiella kriser och börskrascher med jämna mellanrum är det lättare att lyssna på positiva åsikter än ”domedagsnyheter”.

•  Värderingar är inte verklighetsförankrade (Jeremy Grantham)

Jeremy Grantham är en högt respekterad investeringsprofil som vid flera tillfällen ”klivit av” börsen precis innan stora börskrascher. I början av 2021 nämnde han, i ett nyhetsbrev, klassiska varningssignaler på börskrascher och att det då var flera av dessa som var uppfyllda.

En av dessa varningssignaler är att värderingarna inte är verklighetsförankrade. Det går visserligen alltid att hävda att större vinster kommer i framtiden men värderingarna bör ställas mot en historisk kontext. Om värderingsmultiplarna är ovanligt höga, samtidigt som världsekonomin är svag, är det ett varningstecken.

• För högt börsvärde (Jeremy Grantham)

Grantham använder även totala börsvärdet i USA, i förhållande till landets BNP, som en värdering för att kunna påvisa krascher. Är det betydligt högre än historiskt genomsnitt kan börsen anses vara övervärderad.

• Krasch efter ”sista rycket”

Börskrascher som uppstår av en övervärderad börs sker ofta efter ett ”sista ryck”. Även detta är något som Grantham nämner.

Teorin om ”sista rycket” kan illustreras med IT-kraschen 2001. Som index visar var det en kraftig ökning från 1998 med ett ”sista ryck” på någon månad i början av 2000.

Tjäna pengar på en krasch?

Oavsett om börsen går upp eller ner finns möjlighet att nå god avkastning. Vilken väg som väljs beror främst på om det är kortsiktiga eller långsiktiga investeringar som förväntas ske.

Blunda och fortsätta månadsspara…

Allt för många dras med i ”säljpaniken” och säljer av sitt innehav. När kurserna faller ytterligare är de nöjda med att innehavet såldes. Tanken är att sedan köpa in sig när kurserna har gått ner och vänder uppåt.

Men det är extremt svårt att pricka in botten och förstå när kurserna börjar klättra uppåt. Allt för många missar uppgången och därmed har de sålt på låg nivå för att köpa in sig på en högre…

Ett tryggare alternativ är att fortsätta månadsspara som om inget hade hänt. Då kommer köp ske hela vägen ner, och hela vägen upp. För till slut kommer börsen att återhämta sig. Den som inte tror att börsen kommer återhämta bör inte spara i aktier…

Inför kraschen – Ta positioner i säkra tillgångar

Vid börskrascher flyr många investerare till tryggare investeringsalternativ, ofta guld till exempel. Det betyder att priset på guld ofta går uppåt vid stor börsoro. De som tror på en börskrasch kan därmed ta positioner i guld inför den förväntade kursuppgången som därmed sker när kraschen är ett faktum.

Även obligationer ses som “säkra innehav” även om synen på obligationer som en ”säker hamn” inte längre delas i lika stor utsträckning som tidigare av alla investerare.

I början av kraschen – Tjäna pengar på VIX

VIX-index speglar volatiliteten på marknaden. Ökad oro innebär ökad volatilitet vilket ökar värdet på VIX-index. Att ta positioner på VIX-index inför en börskrasch kan alltså vara ekonomiskt fördelaktigt. Investering i VIX kan exempelvis ske via CFD på IG.

Under kraschen – Långsiktigt – Köp billigt

Det finns minst två sanningar som gäller för samtliga börskrascher. För det första kommer ekonomin och börsen att återhämta sig. För det andra övervärderas kraschens långsiktiga effekter – vilket driver kurserna ”för långt” ner.

En strategi är därför att köpa när det ser ”som mörkast ut”. Eller som det klassiska investeringsuttrycket anger ”buy when there is blood the streets”. Självklart kan det vara svårt att köpa på absoluta botten men genom att dela upp köpen till olika nivåer minskas risken.

När sedan börsen vänder uppåt, även om det kan ta tid, kan dessa investeringar ge mycket god avkastning.

Under kraschen – Kortsiktigt – ”Gå kort”

Ett annat alternativ är att ”gå kort” med investeringar i olika certifikat. Dessa certifikat ökar i värde i förhållande till hur mycket en aktie, råvara eller index går ner. Flera av dessa kan även handlas med hävstång. Med x5 i hävstång kommer därmed värdepappret att öka 5 gånger mer än vad kursen på underliggande tillgång går ner. Certifikat med x5 på OMX30 skulle alltså öka 30 % i värde om OMXS30 gick ner 10 %.

Det är möjligt att ”gå kort” med flera olika investeringsalternativ. Detta så som CFD via eToro och IG samt certifikat via Avanza och Nordnet.

Eftersom det historiskt visat sig att börsen alltid återhämtar sig är detta mer riskfyllt än att köpa lågt och vänta ut kraschen.

Historiska börskrascher 1900 – 2000-tal

I videon går EFN igenom de största börskrascherna.

New York – 1929

Orsak: Övervärderad börs

Efter första världskriget var den ekonomiska tillväxten mycket stor i länder som påverkats i väldigt liten grad av kriget. Bland dessa kan exempelvis Sverige och USA nämnas. Framförallt var det industrin som ökade kraftigt då behovet av återuppbyggnad av vissa europeiska länder var stort.

Det började med en sund högre värdering av företagen – men gick över till en kraftig övervärdering. Spekulationen på aktiemarknaden ökade och värderingarna var inte längre verklighetsförankrade. En bidragande orsak till att bubblan sprack var att en större investerare på Londonbörsen, Clarence Hatry, ljög om sitt innehav. Men på ett eller annat sätt hade ändå kraschen kommit.

Den 24:e oktober har gått historien som ”den svarta torsdagen”. Säljtrycket var enormt på New York börsen och kursen fortsatte att störtdyka på ”den svarta tisdagen”, dvs 29:e oktober.

Kursens påverkan

Under hösten 1929 rasade New York börsen med nästan 50 % under ett par månader. Men det skulle bli värre. De kommande tio på åren kallas för ”den stora depressionen” vilket bland annat innebar hyperinflation i Tyskland och flera länder var i närheten av ekonomisk kollaps. Ungefär 10 år senare invaderade Tyskland Tjeckoslovakien och Polen. Andra världskriget var ett faktum. Det skulle dröja till slutet av 50-talet innan börsen återigen nådde samma nivås som innan kraschen.  

Oljekrisen 70-talet

Orsak: Oljepris och lång högkonjunktur

Flera oljeproducerande länder valde först att nationalisera oljeproduktionen och därmed ta den från multinationella företag. Det i sig påverkade däremot inte priset på olja nämnvärt. Men det var första steget till den kommande oljekrisen.

Nästa steg var oktoberkriget mellan Egypten/Syrien och Israel då OPEC-länderna vägrade att exportera olja till de länder som på något sätt gav stöd till Israel.

Oljepriset sköt i höjden vilket påverkade västvärldens ekonomi mycket kraftigt. Det höga priset blev därmed den avgörande faktorn till en börskrasch. Den ekonomiska uppgång som pågått från 50-talet vändes till en lång lågkonjunktur.

Kursens påverkan

Januari 1973 låg Dow Jones på ca 6100. Med en kraftig lågkonjunktur, inte bara påverkad av oljepriset, dröjde det till augusti 1987 innan börsen återhämtat sig till samma nivåer.

Svarta Måndagen – 1987

Orsak – Överhettad marknad

”Svarta måndagen” 1987 anses vara ett resultat av en överhettad marknad (bubbla). Under fem år hade värderingen ökat kraftigt av de amerikanska företagen. En uppgång som framförallt berodde på en ny ekonomisk politik med kraftigt sänkta skatter samt lättare regler för banker och företag. Allt större kapital pumpades in och aktiemarknaden var övervärderad – något som de flesta blundade för. (Se exempelvis filmerna Wall Street och American Phycho). 

Kursens påverkan

På bara några timmar föll Dow Jones med ca 22 %. Den kraftiga nedgången spreds som en löpeld över världen och påverkade börserna i ett stort antal länder. För att ”dämpa” kraschen valde Federal Reserv att snabbt sänka räntan och på så vis öka likviditeten och viljan att investera. Det skulle däremot ta ca 2 år innan kursen var uppe på samma nivå som innan.

Fastighetskrisen – 1990

Orsak – Överhettad bostadsmarknad

Under 80-talet avreglerades finans- och kreditmarknaden och bankerna fick nya regler att förhålla sig till gällande utlåning och belåning.

Det resulterade i en mycket stor utlåning vilket till slut gav en överhettad fastighetsmarknad i början av 90-talet. Nu stod fastighetsbolagen för ca 30 % av bankernas totala utlåning vilket alltså skapade en mycket stor riskvikt mot denna bransch.

Allt fler fastighetsföretag klarade inte av att hantera lånen och krisen på bostadsmarknaden var ett faktum. Detta skapade snabbt en instabilitet inom banksektorn, vilka fick kreditförluster på ca 200 miljarder.

En del fastighetsbolag gick i konkurs och flera statliga räddningspaket fick användas för att stabilisera ekonomin. Det i sin tur påverkade aktiemarknaden kraftigt negativt under två år.

Till skillnad mot kommande bostadskris i USA (se finanskrisen) var fastighetskrisen i Sverige ett ”lokalt” problem dvs. något som nästan uteslutande påverkade den svenska ekonomin.

Kursens påverkan

Efter en krasch som börjar under sommaren 1990 tog det tre år innan börsen var på samma nivå som innan kraschen.

IT-bubblan – 2000 / 2001

Orsak – Överhettad IT-sektor

Under mitten och slutet av 90-talet växte mängder av IT-företag fram. Den nya tekniken, internet, skulle revolutionera allt i samhället och investerarna var inte sena att pumpa in kapital i dessa företag. Allt skulle digitaliseras och IT-företagen var de som skulle genomföra detta. Med högre värdering på dessa aktier drogs även stora delar av resterande börs med i uppgången.

Företagen blev däremot övervärderade vilket tydligt märktes under våren 2020. Det var nu som ”bubblan sprack” och säljtrycket blev enormt på börsbolagen i allmänhet och IT-företagen i synnerhet. Ett exempel är Ericsson som handlades till 263 kr år 2000. Två år senare var kursen ca 5 kr.

(IT-kraschen börjar i början av 2000. Botten nås under 2003)

Kursens påverkan

I mars 2000 var OMXS30 på 1530 och i oktober 2002 hade index gått ner till 420. En nedgång på över 70 % över 1,5 år. Inte ens efter 10 år hade börsen nått samma nivå som vid toppen 2000.

Finanskrisen – 2008

Orsak – Överhettad bostadsmarknad

Börskraschen 2008 grundades i en allt för högt värderad bostadsmarknad i USA och bankernas hantering av lån till svaga låntagare. När allt fler låntagare inte kunde betala tillbaka skapades enorma kreditförluster hos bankerna. Bostadsmarknaden kollapsade med betydligt lägre priser och mängder av amerikaner som blev tvungna att flytta från sitt hem.

Fed lämnade in ett förslag på stödpaket till kongressen, som röstades ner, vilket resultera i att bland annat landets fjärde största bank, Lehman Brothers, gick i konkurs. Börskraschen, och en internationell finanskris, var ett faktum. Bankerna kunde inte längre lita på varandras stabilitet och hade även mycket stora kreditförluster.

I efterhand anser många att orsakerna till den överhettade bostadsmarknaden kan ses i finansiella beslut tagna från slutet av 90-talet och framåt. I likhet med de flesta krascher var det alltså inte en enda orsak utan flera orsaker som under lång tid byggt upp ”bubblan”.

(Bildkälla: Wikipedia. Case-Shiller Index som visar prisutvecklingen i USA på fastigheter)

Husen var övervärderade och ett ”sista ryck” går att se under de sista åren inför kraschen.   

Kursens påverkan

Dow Jones föll från 1300 till knappt 700 på ett par månader. Med följande finanskris, över hela världen, tog det flera år innan index var upphämtat. I slutet av 2014 var Dow Jones på samma nivå som innan kraschen.

(Bildkälla https://www.macrotrends.net/1319/dow-jones-100-year-historical-chart)

I Sverige rasade börsen ca 60 % under 12 månader, räntan sköt i höjden och SEK tappade 40 % i värde. Inget företag vågade investera och tilliten till bankväsendet var mycket lågt. Därmed ökade även arbetslösheten kraftigt.

I likhet med andra länder räddades bankerna av massiva räddningspaket. I en intervju till Svt sammanfattar Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, räddningsaktionerna med:

”Centralbankerna gjorde att vi undvek en fullständig kollaps”

Men detta till ett högt pris. Finanskrisens problem kunde minimeras genom att tillföra enorm likviditet till marknaden. Detta exempelvis via räddningspaket, stödköp och extremt låga räntor. Men det betyder också att dessa motmedlet delvis är förbrukade till nästa kris.

Men nästa lågkonjunktur kommer vi stå där med lite färre verktyg. Det är min oro i dag, säger Robert Bergqvist som ett slutcitat i artikeln.

Corona – 2020

Orsak – Pandemi

När det blev tydligt att coronaviruset inte kunde begränsas till enstaka provinser i Kina började oron växa på aktiemarknaden. Land efter land skapade lock-downs och begränsningar vilket därmed slog extremt hårt mot ett flertal branscher. Utöver direkt påverkan (restauranger, nöjesbranschen, detaljhandeln) påverkades även flera branscher indirekt. Exempelvis blev det svårt för industrin då logistiken var lamslagen.

Kursens påverkan

Den 19:e februari 2020 var OMXS30 på 1900. Den 23:e mars var index på 1292. En nedgång på ca 30 % under fyra veckor. Media hade stora rubriker om ”börskrasch” och påvisade att börsen inte fallit lika mycket på en enskild dag på mycket länge.

Men det dröjde inte länge förrän index återhämtat sig. Den 16:e november var OMXS30-index på 1918 igen. De som köpte i ”dippen” gjorde därmed god förtjänst.

Övriga

• Terrorattacken 11/9 2001

Attacken i USA skapade stor oro på aktiemarknaden och fallande börser. Sett till ett längre perspektiv påverkades däremot inte börsen speciellt mycket.

• Minikraschen 1997

Minikraschen hände den 27:okt 1997. Wall Street föll med 554 punkter och kursen på tre av de sydamerikanska börserna föll med ca 15 %. Orsaken anses vara internationella valutaspekulanter. Någon långsiktig förändring i ekonomin fick detta kortvariga dropp inte.

Går det att förutse en börskrasch?

Som exemplen visar ovan kan mindre enskilda händelser skapa kortsiktiga börskrascher. Det gäller exempelvis vid Coronapandemin och terrorattentatet 11/9. Händelser som, med minst ett år i perspektiv, påverkat börsen i mindre grad.

De börskrascher som har inneburit en längre börsnedgång har däremot uteslutande handlat om en övervärdering. En värdering av bostäder, en bransch eller börsen överlag till den grad att värderingen inte är verklighetsförankrad.

Det har funnits en rad varningssignaler om att värderingen inte varit sund. Men de som förutspår en krasch hörs betydlig mer sällan i media än de som ser positivt på marknaden.

Vågar du se varningssignalerna när de kommer – eller vill du hellre njuta av de kraftigt ökade värdena på ditt innehav ett tag till? Vem vill sälja när börsen går som allra bäst…

Hur länge varar en börskrasch?

• Under IT-kraschen gick börsen ner i ca 31 månader (från toppen i feb 2000 till botten i sep 2002)
• Under finanskrisen gick börsen ner i ca 19 månader (från toppen i maj 2007 till botten i jan 2009)
• Under Corona-kraschen gick börsen ner i ca 3 månader (från toppen i jan 2020 till botten i mar 2020)

Hur mycket går börsen ner under en krasch?

Man brukar räkna -20% eller mer som en bearmarket. För att nedgången skall defineras som en börskrasch behöver nedgången vara snabb och kraftig. Vanligtvis brukar en börskrasch innebära 30-50 % nedgång.

Under IT-kraschen gick Stockholmsbörsen inklusive utdelningar (SIXRX) ner ca 70 %.