Inflation & Inflationshedge

Inflation innebär att priser på varor och tjänster stiger så att du kan köpa mindre varor och tjänster för samma summa pengar. Dina pengar sjunker alltså i värde.

I Sverige beräknas inflationen utifrån KPI (Konsumentprisindex). Detta index speglar värdet på en ”korg” av olika varor. Förenklat kan sägas att om priset på denna ”korg” går upp 1% under ett år innebär det att Sverige har en inflation på 1%.

Historiskt har däremot inflation definierats som ”ökad penningmängd” i landet. De två olika definitionerna har både fördelar och nackdelar.

Inflationshedge är investeringar som sker med målet att tillgången ska följa (eller öka mer i värde) än inflationen. Man vill helt enkelt undvika att sina tillgångar sjunker i värde på grund av inflationen. Några sätt att hedga sig mot inflation är att investera i exempelvis olja, guld och fastigheter. Se exempel på olika hedgealternativ längst ner i artikeln.

Inflation – ett vardagsexempel

Om inflationen i Sverige är 2% innebär det att köpkraften minskas med 2% per år.

Anna har 1000 kr och skulle exempelvis kunna köpa 3 kassar med mat för denna tusenlapp. Med en inflation på 2% på livsmedel skulle Anna behöva betala 1020 kr ett år efter för samma mängd mat. Ofta ges en årlig löneökning på ca 2% vilket därmed kompenserar inflationen. De som får lägre löneökning än landets inflation får därmed en reallönesänkning, dvs i realitet en lägre köpkraft.

Att spara på sparkonto – är att förlora pengar

Sparar du pengar på ett sparkonto som har lägre ränta än landets inflation kommer du alltså i längden att förlora pengar/köpkraft. Med ett inflationsmål (Riksbankens mål) på 2 % innebär det alltså att sparkonton som ger under 2% (efter skatt) ger negativ reell avkastning.

Två olika definitioner av inflation

1. Ökad penningmängd

Den ursprungliga definitionen på begreppet inflation är att penningmängden ökar. Inflationsnivån på en nations valuta styrs därmed av den penningmängd som skapas via nya pengar (mynt & sedlar) och skapade krediter. Ju mer pengar som är i omlopp desto större inflation.

Att stater ökar penningmängden för att kunna införa stimulanspaket, subventioner och bidrag kan uppskattas av många invånare. Men i längden är risken stor att inflation uppstår, något som kan slå mycket hårt på landets ekonomi.

Nackdelen med denna definition är att ökad penningmängd inte tvunget måste leda till inflation i människors köpkraft, det beror på vart den ökade penningmängden tar vägen i systemet.

Exempel:
Under 2020 skapades stora mängder av pengar i USA för att stimulera ekonomin under coronapandemin. Beräkningar visar att var femte dollar i omlopp skapades det året. Det innebar alltså en ökad penningmängd med 25 %. Utifrån definitionen ovan skulle därmed inflationen vara 25 %.

Nu för tiden används däremot inte denna definition utan definitionen nedan, dvs påverkan på köpkraft.

2. Minskad köpkraft

På senare tid har inflation definierats med ”minskad köpkraft”. Om en produkt kostar 100 kr ett år och det är 1% inflation kommer produkten att kosta 101 kr året efter. Den som äger en hundralapp har därmed fått minskad köpkraft med denna summa.

I Sverige mäts detta utifrån KPI (Konsumentprisindex) och justeras utifrån räntan (KPIF). Se mer nedan om olika sätt att mäta inflation med Konsumentprisindex som bas.

Nackdelen med att mäta inflation på detta sätt är att beräkningen bygger på inköp av vissa varor – men inte andra. Dessutom ändras KPI utifrån förändrade köpmönster i samhället. Men KPI visar inte inflation som kan uppstå på fastighetspriser och finansiella tillgångar. Detta är något som flera finansexperter har påpekat, exempelvis Andreas Cervenka vars citat nedan är från en artikel i Svd.

”Resultatet är en ordentlig inflationsbrasa – inte på varor utan finansiella tillgångar”

Mäts i KPIF

Det går att mäta inflation på flera olika sätt. I Sverige är det vanligaste att utgå ifrån KPI. Från och med 1993, då Sverige införde ett inflationsmål, har KPI använts för att räkna ut inflationsnivån. Sedan 2017 används KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta). I grunden är det alltså fortfarande KPI.

KPIF = KPI – effekt av ändrade bostadsräntor

Att Riksbanken sänker reporäntan beror oftast på att de vill pressa upp inflationen (till inflationsmålet). En sänkt ränta innebär däremot lägre boendekostnad och eftersom boendekostnaden (räntor, reparationer m.m.) är en stor del av KPI innebär det att KPI går ner. Med andra ord kan det se ut som att inflationen går ner när målet för Riksbanken var att inflationen skulle gå upp.

Genom att istället använda KPIF räknas denna räntesänkning (och därmed lägre boendekostnad) bort från KPI vilket gör det mer rättvisande.

Sammanställs av SCB

Det är SCB (Statistiska Centralbyrån) som varje månad sammanställer KPI. Detta utifrån ett genomsnittligt pris på ett flertal olika varor/tjänster som finns tillgängliga i Sverige. De produkter som det är stor konsumtion av (exempelvis livsmedel) väger tyngre i KPI än sällanköpsvaror.

KPI = …prisnivå för hur mycket det kostar att leva i Sverige nu jämfört med tidigare. /SCB

HIKP

Ett annat sätt att mäta inflation är med HIKP (Harmoniserande index för konsumentpriser). Detta används för att kunna jämföra inflationsnivån mellan olika länder. Detta index är framtaget från EU just med målet att jämförelser av nationers inflation ska kunna genomföras på ett så korrekt sätt som möjligt.

KPI = Levnadskostnadsindex. Ändras därmed utifrån köpmönster. Här ingår räntekostnader.

HIKP = Kostnaden för en ”fast varukorg”. Vad som ska mätas, och i vilken mängd, ändras inte över tid. Här ingår inte räntekostnader.

Visserligen är HIKP ett tydligt sätt att jämföra ett specifikt ”basutbud” av varor och tjänster. Samtidigt är det stor skillnad, även inom de europeiska länderna, gällande vad befolkningen primärt lägger sin inkomst på.

Kärninflation

Kärninflation är konsumentprisindex exklusive livsmedels- och energipriser. Detta sker för att ”rensa för brus och tillfälliga förändringar” (citat från anförande av vice riksbankschefen år 2019).

Både livsmedelspriser och energipriser påverkas så kraftigt av tillfälliga faktorer att slutpriset till konsumenterna kan variera år från år. Detta gäller inte minst för energipriset. Genom att utgå från konsumentprisindex kan det alltså inflationen framstå som väldig varierande över en kortare tidsperiod.

Om istället detta ”brus” reduceras bort presenteras kärninflationen i ett samhälle. Tanken är att detta mått därmed tydligare ska visa på framtida inflationstakt utan att för mycket påverkas av tillfälliga prisförändringar på marknader med hög volatilitet. Ibland används även begreppet ”underliggande inflation” för att förklara samma sak. 

Inflationsmål på 2%

Inflationen påverkas bland annat av hur centralbanken i ett land agerar. Detta genom att centralbanken kan höja/sänka räntan för att därmed försöka få upp/ner inflationen. Det är även centralbanken som årligen ger prognoser för förväntad framtida inflation.

I Sverige är inflationsmålet ca 2 %. Däremot har Riksbanken, under vissa tider, haft svårt att nå denna nivå.

Varför inflationsmål?

Centralbankernas roll är primärt att skapa prisstabilitet i ett land. Det är ”förutsättningarna för god och långsiktigt hållbar tillväxt” (Riksbanken.se). En stor faktor till en stabil ekonomi är en stabil inflation.

Vad gör Riksbanken för att nå målet?

Riksbanken höjer/sänker reporäntan vilket är den ränta som bankerna lånar pengar till. Sänker Riksbanken räntan blir det billigare att låna vilket ökar utlåningen. Målet med ökad utlåning är att ge förutsättningar för företag att investera och därmed skapa en ökad ekonomisk tillväxt med ökad inflation. Det har däremot visat sig att sänkt ränta inte alltid per automatik genererar så mycket högre inflation.

Vad är riskerna med hög/låg inflation?

Hög inflation brukar resultera i kraftigt varierande inflation år från år. Det skapar instabilitet och osäkerhet på marknaden vilket knappast gynnar den ekonomiska tillväxten. Dessutom innebär hög inflation att centralbanken höjer räntan (för att pressa ner inflationen) vilket därmed påverkar företagens räntekostnader. Det i sig minskar möjlighet till tillväxt. Sammantaget innebär det en oro och osäkerhet som är negativt för ekonomisk utveckling.

Vid mycket låg inflation ökar risken att deflation uppstår. Deflation innebär därmed att köpkraften ökar över tid vilket anses vara problematiskt för ekonomins utveckling. Exempelvis innebär det att företag och privatpersoner väntar med att investera eftersom det blir billigare över tid. Detta utifrån att pengarnas köpkraft ökar.  

Hyperinflation

Hyperinflation är ett tillstånd då inflationen i ett land är på extremt höga nivåer. Även om det inte finns någon exakt definition brukar ”inflation på minst 50 % per månad” ofta nämnas. Det innebär därmed att det som kan köpas för 100 kr en månad kommer att kosta minst 150 kr nästa månad.

Ett modernt exempel på hyperinflation är utvecklingen i Venezuela år 2016 och framåt. Inflationen var hög redan innan (2015 var årsinflationen 181 %) men 2016 övergick det till hyperinflation. Detta efter en rad kontraproduktiva beslut från landets styrande. År 2017 var inflationen 4000% och år 2018 över 1.700 000 %!

Hyperinflation är katastrofalt för ekonomin i ett land. Företagen har både svårt att få in pengar från försäljningar innan köpkraften har fallit för mycket samtidigt som oron innebär företagen enbart har fokus på att överleva, inte växa.

Men det är privatpersoner (framförallt de utan investerat kapital) som lider mest. I Venezuela innebar det att personer som fick lön gick och handlade upp hela lönen direkt. Detta utifrån att priserna kunde vara betydligt högre redan nästa dag. Att spara var omöjligt…

Hedga sig mot inflation

Inflationshedge är investeringar som historiskt sett ökat i värde när inflationen har ökat. Detta antingen i nivå med inflationstakten eller ännu mer. Genom dessa investeringar ”säkras” därmed kapitalets köpkraft för framtiden.

Kom ihåg att:

• Mix

Är målet att inflationssäkra portföljen bör den bestå av flera olika tillgångar. De som nämns nedan är exempel på tillgångar som används som inflationshedge men alla har sina unika fördelar och nackdelar.

• Historisk avkastning…

Att en tillgång historiskt ökat i värde vid inflation innebär inte med 100 % säkerhet att värdet kommer gå upp nästa gång inflationen ökar kraftigt. Det finns alltid flera olika faktorer som påverkar tillgångens värde.

• Tillgångar som behåller värde över tid

En inflationshedge är en tillgång som behåller värde över tid. Något som alltid kommer att kunna köpas/säljas och där mycket liten, eller ingen, ekonomisk försämring över tid. Här kan exempelvis mark och skog nämnas som mycket tydliga exempel. Men även fastigheter då dess livslängd är så lång.

Guld

Guld är den tillgång som under längst tid använts som inflationshedge – men synen på guld som inflationshedge är tudelad. Värdet har ibland gått ner samtidigt som inflationen ökat och även genom att se på längre perspektiv har inflationen och guldpriset inte alltid tydligt följts åt. Samtidigt är det den tillgång, som över längre tid, främst ses som inflationshedge.

Guld är guld värt i inflationsekonomi / Catarina Kärkkäinen SvD

Men…

Guldpriset brukar gå upp vid inflationsrädsla. Men samtidigt påverkas priset av så mycket mer än enbart inflationen. Exempelvis påverkas priset av utbud (nya guldfyndigheter), efterfrågan inom industrin samt ren spekulation. Dessutom är det relativt stor volatilitet i priset.

Investera i guldpriset kan du göra via CFD:s på IG.com/sv.

Disclaimer: CFD-kontrakt är komplexa instrument som innebär stor risk för snabba förluster på grund av hävstången. 75% av alla icke-professionella kunder förlorar pengar på CFD-handel hos IG. {etoroCFDrisk}% av privatpersoner förlorar pengar när de handlar med CFD:s hos Etoro. Du bör tänka efter om du förstår hur CFD-kontrakt fungerar, och om du har råd med den stora risken för att förlora dina pengar. Optioner och börshandlade produkter är komplexa finansiella instrument. Handel med dessa instrument medför en hög risk för snabb förlust av pengar.

Läs mer om guld – Se olika alternativ till investering

Fastigheter

Med inflation i ett samhälle kommer priserna på samtliga varor och tjänster att öka. Vid hög inflation är det därmed viktigt att använda kapitalet snabbt och köpa något som även går att sälja om 5, 10 eller 15 år. Eftersom inflationen kommer ”trycka upp” priset på allt i samhället kommer även denna tillgång att öka i pris över tid. Därmed är fastigheter en inflationshedge.

Dessutom kan en fastighetsägare enkelt kompensera intäkterna från hyresgästerna genom att korrigera hyrorna utifrån inflationen. Detta förutsätter däremot en stabil och relativt förutsägbar inflation och inte hyperinflation.

Men…

Vid inflation i ett land är risken stor att centralbanken höjer räntan. Detta med målet att pressa ner inflationen till inflationsmålet. En högre ränta ökar räntekostnaden – framförallt för företag har stora lån vilket gäller för fastighetsbolag.

Olja

Olja ses både som en inflationshedge samt en ”vägvisare” gällande åt vilket håll som inflationen utvecklas. Förväntas inflationen att öka förväntas även oljepriset att gå upp. Detta utifrån att oljan är en sådan fundamental del både gällande infrastruktur och produktion. Om priserna generellt går upp i samhället – kommer oljepriset följa med. Investerare kan därmed exponera sitt kapital mot oljepriset vid förväntad ökad inflation.

Investering sker däremot sällan direkt i oljan. Som privatperson är det betydligt enklare att få exponering mot oljepriset via exempelvis certifikat och CFD.

Men…

Volatiliteten är hög på olja. Dessutom påverkas priset av en stor mängd olika faktorer, där inflationen enbart är en. Önskas investeringar ske som en inflationshedge kan olja vara en del av portföljen – men inte en övervägande del.

Investera i oljepriset kan du göra via CFD:s på IG.com/sv.

Disclaimer: CFD-kontrakt är komplexa instrument som innebär stor risk för snabba förluster på grund av hävstången. 75% av alla icke-professionella kunder förlorar pengar på CFD-handel hos IG. {etoroCFDrisk}% av privatpersoner förlorar pengar när de handlar med CFD:s hos Etoro. Du bör tänka efter om du förstår hur CFD-kontrakt fungerar, och om du har råd med den stora risken för att förlora dina pengar. Optioner och börshandlade produkter är komplexa finansiella instrument. Handel med dessa instrument medför en hög risk för snabb förlust av pengar.

Läs mer om olja – Se olika investeringsalternativ

Aktier

Om produkter/tjänster blir dyrare i samhället kommer även företagens kostnader att öka. De kommer kompensera detta genom att själva öka sina priser. På detta sätt kan företagen, över längre tid, ha samma vinst (mätt i köpkraft). En vinst som till stor del påverkar företagets värde och därmed aktiernas pris.

Vid inflation kommer alltså börsen generellt att öka. Om däremot värdeökningen ”hinner med” inflationen beror till stor del på hur snabbt inflationen ändras över tid. Det är i alla fall definitivt bättre att ha aktier än att ha pengarna ”i madrassen” i tider av inflation.

Att aktier ”går upp” i värde under inflation är däremot något felaktigt. Värdeökningen är i många fall enbart en kompensation för inflationen och inte någon reell värdeökning.

Realränteobligationer

Realränteobligationer är inflationsskyddade räntepapper. Det är obligationer med fast ränta plus att ersättning ges utifrån den gällande inflationen. Grundtanken är därmed att investering i realränteobligationer både ska ge en trygg avkastning – samt skyddas mot förlust i köpkraft.

Nackdelen med obligationer är att avkastningen ofta är mycket låg. Dessutom bör man vara insatt i hur inflationssäkringen beräknas och lita på att den beräkningen verkligen stämmer överens med den verkligen inflationen i samhället.

Läs mer om obligationer – Se var investeringar kan ske

(Bitcoin)

Bitcoin anses av vissa vara en så kallad ”Store of Value”. Med andra ord att värdet på tillgången ska bibehållas över tid och därmed inte påverkas negativt av inflation. Orsaken är att det finns ett begränsat antal Bitcoin samtidigt som inflationen är helt förutsägbar och inte kan påverkas av stater eller myndigheter.

Under 2021 köpte även ett par stora amerikanska bolag Bitcoin med just detta syfte. En av de största förespråkarna för Bitcoin som inflationshedge är Michal J. Saylor som grundade MicroStrategy. Även Paul Tudor Jones ”tror på Bitcoin som inflationshedge”.

Synen på Bitcoin är däremot mycket tudelad. Medan Michael Saylor menar att Bitcoin är framtidens digitala guld menar andra att kryptovalutan inte har något inneboende värde alls.

Bitcoin och andra kryptovalutor handlar du enklast på Binance.com.

Läs mer om Bitcoin & olika vägar att investera

(Låna pengar…)

Om inflationen i ett land är högre än räntesatsen på ett lån kommer låntagaren ”tjäna” på att amortera så långsamt som möjligt. Detta utifrån att inflationen sakta men säkert ”äter upp” skulden.

Teoretiskt sett skulle ett lån kunna tecknas och pengarna investeras i olika inflationshedgar. När inflationen ökar kraftigt kommer löner och priser öka medan låneskulden kvarstår på samma nivå. Därmed blir det lättare att återbetala lånet med den ökade penningmängden.

Använd Compricer.se för att hitta den lägsta räntan om planerar att låna pengar. Ju lägre ränta du kan få desto bättre kommer ditt resultat bli.

Detta ska däremot enbart ses som ett exempel då det sällan är rekommenderat att låna för att investera.