Är du intresserad av att börja handla med kryptovalutor? Börja gärna med att läsa igenom vår guide här nedanför som sammanfattar ämnet vad gäller kryptovaluta och deras blockkedja.
För att förstå kryptovalutor behövs en grundläggande förståelse finnas för blockkedjor. Det som kännetecknar alla kryptovalutor är nämligen att det är tillgångar som är registrerade på en blockkedja.
En blockkedja kan, något förenklat, liknas med ett Google Spreadsheet som vem som helst har tillgång till och kan se. Det går aldrig att ändra tillagd information och enbart vissa (miners) kan lägga till ny information. Detta sker i block vilket kan jämföras med en ny rad i excellarket.
I detta ”excellark” kan det exempelvis framgå att:
Det framgår däremot inte vem som har tillgång till de olika adresserna och det är även möjligt att skapa ett näst intill oändligt antal nya adresser. På detta sätt skapas en anonymitet gällande vem som äger kryptovalutorna – och en transparens att blockkedjan fungerar.
Blockkedjan är därmed som en bok (brukar kallas liggare) där alla tillgångar inom en kryptovaluta är registrerade. Det finns därmed inte några fysiska mynt eller sedlar. Vid en transaktion ändras istället enbart saldot på två adresser.
Kryptovalutor är ett digitalt betalningsmedel. Däremot kan de användas på betydligt fler sätt än vad klassisk nationell valuta (fiat) används. Det kan ske tack vare att valutorna är programmerade att ha vissa unika egenskaper. Därmed kan valutorna delas in i olika kategorier utifrån dessa användningsområden. Här nämns några av dessa områden:
Den egenskap som främst förknippas med kryptovalutor är att de kan användas som betalningsmedel. Här har kryptovalutor en stor fördel mot dagens valutasystem. Detta inte minst för internationella överföringar men även utifrån att flera kan interagera med spel och sociala plattformar.
Exempel:
En överföring från Sverige till Nicaragua tar flera dagar och kostar en relativt stor summa. Med de kryptovalutor som skapats för att primärt vara betalningsmedel går en överföring på några sekunder och kostar några ören.
I Sverige har vi Swish. Men den lösningen finns inte alla länder. Att skapa en mobil plånbok för kryptovalutor tar maximalt 2 minuter varpå sedan valutan kan ”swishas” till vem som helst, var som helst.
Väldigt många digitala spel har en intern valuta. Pengar/poäng som det går att tjäna genom att klara vissa uppdrag varpå nya skins, features och banor kan låsas upp. Genom att istället programmera möjligheten att ha en kryptovaluta i spelet får valutan ett reellt värde. Den går även att skicka ut från spelet till en börs där den kan växlas till andra valutor.
Ett ytterligare exempel på betalningsmedel är de valutor som är programmerade för att agera som dricksfunktion. Det finns exempelvis valutor som kan användas på Twitter och inom Discord. Genom att koppla en specifik kryptoplånbok till det egna kontot räcker det att skriva ett speciellt kommando för att en microbetalning ska ske till mottagaren.
En annan slags kryptovalutor är de som används för att skapa plattformar/nätverk där exempelvis spel, dAppar (appar på blockkedjan) och smarta kontrakt kan utvecklas.
Exempel:
Dessa nätverk kan delvis liknas med ett operativsystem på en mobiltelefon. Nätverket ger förutsättningarna till att utvecklare ska kunna skapa tjänster och produkter på blockkedjan. För att kunna genomföra transaktioner inom dessa nätverk krävs ägande av nätverkets valuta. Exempelvis behöver du ha Ether för att kunna genomföra transaktioner på Ethereum.
Smarta kontrakt är kontrakt som genomför en specifik händelse när förutbestämda faktorer är uppfyllda. Dessa används bland annat för att skapa automatiserade växlingstjänster, lånefunktioner och avtal. De ligger till grund för stora delar av den ekonomiska infrastruktur som blockkedjor och kryptovalutor kan skapa.
Till skillnad mot andra kryptovalutor styrs värdet av en stablecoin inte primärt av utbud och efterfrågan. Den är istället ”peggad” mot en fiatvaluta. Ett exempel är USD-C som alltid kan växlas in hos Coinbase mot 1 USD.
Exempel:
Dessa coins används vid betalning när summan ska vara fixerad vid en viss nivå. Investerare kan även använda stablecoins för att hitta stabilitet om marknaden förväntas gå nedåt.
Både kryptobörserna Bitpanda och Binance har egna kryptovalutor. Genom att betala tradingavgiften med dessa coins ges lägre avgift. Hos vissa börser ges även tillgång till unika fördelar och tjänster för de som håller en specifik mängd av börsens egna valuta.
Exempel:
Kryptovalutor kan även skapas för att vara ett incitament för en specifik tjänst. Detta kan delvis liknas med hur poängssystemet fungerar på ICA eller Coop. De som använder ICA (handlar där) får bonus. En bonus som kan växlas mot produkter hos dem.
Exempel:
Ett exempel är att de som tillförde likvida medel till växlingstjänsten Uniswap fick dess tokens som belöning. De som äger dessa kan sedan rösta om hur Uniswap ska utvecklas i framtiden (likt ett aktieägarskap).
Tekniskt sett sker inte någon förvaring av kryptovalutor då det enbart framgår i liggaren på blockkedjan hur mycket valuta som finns på olika adresser. Detta i likhet med hur en bank inte har ditt kapital i sedlar och mynt utan noterat i en bankbok. För att göra det enkelt så säger man ändå att kryptovalutorna förvaras på olika sätt.
Att förvara kryptovalutor på en kryptobörs är smidigt för dig som lätt vill kunna köpa, sälja eller växla dem. En kryptobörs kan delvis liknas med hur en aktiemäklare fungerar. En stor skillnad är däremot att flera kryptobörser har blivit hackade och tillgångar stulna. En vanlig rekommendation är därför att inte ha mer krypto på en börs än vad som förväntas användas vid handel.
Exempel:
Det finns ett stort utbud av mobila plånböcker. Extremt enkla att använda både för förvaring och betalning. Dessa kan likställas med din egen vanliga plånbok. Där bör du maximalt ha den summa som du använder för vardaglig handel, men inte mer. Det finns både en risk att mobilen blir stulen samt att appen blir hackad.
Exempel:
Genom att installera ett plugin till olika webbläsare kan plånboken interagera med olika tjänster som finns på nätet. Detta är ett lite mer avancerat sätt att hålla sina kryptovalutor och rekommenderas enbart till de som har behovet att nå dessa tjänster. Det är inte något för enbart förvaring.
Exempel
Säkraste förvaringen av kryptovalutor sker med en hårdvaruplånbok (hardwallet). Den största fördelen är att de kan förvaras utan att ha tillgång till internet. Därmed tas risken bort för att plånboken ska bli hackad. Det går alltid att skicka valuta till de adresser som plånboken hanterar. För att skicka ut valuta ansluts hårdvaruplånboken till internet via mjukvara i mobilen eller datorn.
Rekommenderas vid förvaring av större belopp! Kan jämföras med att förvara pengar i ett bankfack.
Exempel:
Tekniken med blockkedjor innebär att två olika slags nycklar används. Dessa kan jämföras med en personlig adress som har en brevlåda samt nyckel till brevlådan.
I jämförelse med den egna brevlådan så är den publika nyckeln adressen där brevlådan står. Genom att berätta adressen kan människor skicka brev som kommer till brevlådan.
Det är därmed den publika nyckeln som används när någon ska skicka kryptovaluta till dig. Det är även med denna nyckel som det går att se hur stort belopp som finns på adressen. Vill du inte visa ditt totala innehav offentligt bör du därmed ha flera olika adresser.
I jämförelsen med egen brevlåda så används den privata nyckeln för att kunna ”ta ut” vad som är i brevlådan.
Det är därmed den privata nyckeln som används för att kunna skicka kryptovalutor till en annan adress. Den person som har den privata nyckeln äger därmed de tillgångar som nyckeln kan förflytta.
Tappar du bort din privata nyckel finns ingen hjälp att få. Då är din valuta förlorad. Se därför till att spara den på flera platser!
För att säkerställa att de transaktioner som genomförs är korrekta krävs det att dessa valideras. Inom Bitcoin används PoW (Proof of Work) för detta ändamål. Alla som är med och tillför datorkraft till nätverket (mining) håller en kopia på blockkedjan samt kan få en viss belöning arbetet.
Inom exempelvis Ethereum (Ethereum 2.0), Dash och EOS gäller istället PoS (Proof of Stake). De som håller en viss mängd av dessa valutor kan använda mjukvara och därmed validera transaktionerna. Även i detta fall ges nya mynt ut till de som genomför detta arbete.
Ibland benämns en kryptovalutas enhet som en token alternativt ett coin. Ofta används dessa begrepp för exakt samma sak. Det finns däremot en teknisk skillnad.
En coin är en kryptovaluta som agerar på en egen blockkedja. Det tydligaste exemplet är Bitcoin (den första kryptovalutan). Blockkedjan skapades primärt för att hantera kryptovalutan Bitcoin. Ett annat exempel är att Ether som agerar på Ethereum.
Exempel är Bitcoin, EOS, NEO, Ethereum, TRON
En token är därmed en kryptovaluta som agerar på en redan befintlig blockkedja. Ett tydligt exempel är ERC20-tokens som enkelt kan skapas på Ethereum.
En plattform som skapats enbart för att underlätta för andra att administrera nya kryptovalutor är Waves. Alla transaktioner kommer att sparas på den ursprungliga blockkedjan (ex. Waves eller Ethereum) även om den nya valutan är en helt unik kryptovaluta med sina egenskaper.
Det finns en fördel att veta vilken blockkedja en token ligger på. Skulle en transaktion ta lång tid kan det förklaras med överbelastning på den underliggande blockkedjan. Det är även viktigt att kunna lita på den blockkedja där kryptovalutan ligger – om den inte har en egen kedja.
Värdet på en kryptovaluta avgörs helt och hållet av marknadens vilja att betala för dem. Det är utbud och efterfrågan som styr – i likhet med det mesta på en öppen marknad. Efterfrågan avgörs i sin tur i stor del av tillit.
Värde = Vad någon vill betala för att få en coin/token
Värdet innefattas av = Dagens funktion, Framtidens förhoppning, och tillit
Varje år trycker Riksbanken upp nya hundralappar. En ”papperslapp” med en rad olika säkerhetsdetaljer på. Men värdet av detta papper och metalltrådar kan knappast likställas med 100 kr i köpkraft. Vad avgör då att denna hundralapp har köpkraft av 100 kr? Tillit.
De som bor i ett land litar på att alla accepterar hundralappen som ett betalningsmedel med detta värde. Det fungerar så länge som alla har denna tillit till de som styr ekonomin och att efterfrågan finns på den valutan. Skulle tilliten minska skulle allt fler försöka placera sitt kapital i andra valutor. Därmed skulle efterfrågan minska – vilket sänker dess reella värde. Ett värde som även kan minskas om det skapas för mycket valuta (inflation).
På liknande sätt fungerar värdet på kryptovalutor. I detta fall är det användarna som avgör dess värde (där köpare och säljare möts) och tilliten ställs till koden och valutans funktion – inte till en regering eller bank. Det fungerar så länge som tilliten och efterfrågan finns.
I januari 2017 kostade en Bitcoin ca 1000 USD. Fyra år senare var priset ca 30 000 USD. På 4 år gick kursen upp x30. Varför? Som med de flesta investeringar handlar det om tilltro till dagens värde/funktion + spekulation i framtidens värde.
Kryptovalutor, och blockkedjetekniken, är en relativt ny företeelse. Den tekniska lösningen lanserades med Bitcoin år 2009 och därefter tog det även flera år innan allt fler förstod dess innebörd och funktion.
I korthet innebär den tekniska lösningen att överföring av digitala värden kan ske mellan två aktörer utan en tredjepart som säkerhet och utan risken för så kallad Double-Spending.
De som förespråkar kryptovalutor menar att denna teknik kan revolutionera det finansiella flödet på samma sätt som internet revolutionerade informationsflödet. Att köpa kryptovalutor år 2020 skulle i så fall kunna jämföras med att köpa en del av internet år 1995… Frågan är bara vilka som kommer utvecklas och bli en självklar del av det nya ekonomiska systemet – och om detta ens kommer ske.
Nya typer av kryptovalutor kan komma att påverka betalningsmarknaden och det finansiella systemet. / Riksbank.se
År till år ökar antalet användare av kryptovalutor. Detta genom att de används som klassiskt betalningsmedel men även för att kunna skapa smarta kontrakt och ta del av tjänster inom De-Fi (decentraliserad finans). Ju fler som använder – desto större blir efterfrågan.
En teori om värdeökningen över tid är att Bitcoin ses som det ”nya guldet”. Därmed en alternativ tillgång.
Något som sannolikt bidragit till att öka intresset för bitcoin är att kryptovalutor av allt fler börjar ses som en möjlig egen tillgångsklass vid sidan av de vanliga som aktier, obligationer, guld mm./ SEB
Det finns olika åsikter om kryptovalutor ska klassas som valutor eller som tillgångar. Skatteverket skriver att ”Kryptovalutor kallas också för virtuell valuta eller digital valuta” men anser att de ska deklareras som en tillgång.
Ja, handel med kryptovalutor ska deklareras utifrån kapitalvinst/förlust på en K4-blankett. Detta på samma sätt som aktier (som inte handlas inom ISK/Kapitalförsäkring) ska deklareras.
När valutan används för att köpa något, växlas till annan valuta eller säljs räknas det som avyttring varpå vinst/förlust ska räknas ut. Mer information om detta finns på Skatteverkets hemsida.
Ett sätt att undvika dessa uträkningar är att köpa certifikat hos Avanza eller Nordnet. Dessa kan handlas inom ett ISK. Ett annat alternativ är att investera via CFD hos IG-Market då detta bolag automatiskt rapporterar in vinster/förluster till Skatteverket.
Önskas handel ske i riktig kryptovaluta finns deklarationsprogram (exempelvis Koinly) som automatiskt beräknar skatten.