Diversifiering

Diversifiering innebär riskspridning – att investeringar sker i flera olika tillgångar, branscher och regioner. I korthet innebär det att inte ha ”alla ägg i samma korg”.

Fördelen är den långsiktiga värdeutvecklingen. Undersökningar visar att en portfölj med bred diversifiering statistiskt kommer ge bättre avkastning på lång sikt än portföljer med ”smalare” innehav.

Diversifiering = Riskjusterad avkastning

En portfölj med enbart tech-aktier gav en imponerande hög avkastning under år 2020. De som istället hade en bred aktieportfölj, samt andra tillgångar, under samma år fick till stor sannolikhet lägre avkastning.

Men för att jämföra olika portföljer bör man inte se på avkastning utan snarare riskjusterad avkastning. Hur stor avkastning har portföljen gett i förhållande till dess risk? Att enbart investera i tech-aktier innebär en betydligt högre risk. Ett år kan det innebära mycket stor värdeutveckling – andra år precis tvärtom.

Risk vs Möjlighet
I dess yttersta form kan riskjusterad avkastning jämföras med att köpa en triss. Personen vinner och har fått 500 % i ”avkastning”. Men till vilken risk? Risken är mycket stor att hela insatsen förloras. Hög avkastning men extremt låg riskjusterad avkastning.

Flera olika studier visar att tydligt diversifierade portföljer ger högre avkastning över en längre period än de smalare portföljer som aktivt förvaltas för att ”följa marknaden”.

Minskad volatilitet = Bättre avkastning

Diversifiering innebär en god riskspridning. Det i sin tur innebär att portföljen får betydligt lägre volatilitet än annars, något som i sin tur generellt ger högre avkastning på längre sikt.

En missuppfattning är nämligen att en tillgång som går ner 10 % sedan behöver gå upp 10 % för att nå ”break even”. Men så är det inte då ökningen, från kursnivån efter fallet, behöver vara 11 %. Vid en nedgång på 50 % krävs en uppgång på 100 % för att break-even ska nås. Se fler nivåer i tabellen nedan.

En portfölj med hög volatilitet kommer alltså att behöva betydligt högre värdetillväxt efter ras än vad en portfölj behöver med bred riskspridning. Det är en av orsakerna till att diversifiering är nyckeln till vid ett långsiktigt sparande.

Avkastning som krävs för att en förlust skall gå break-even

Fem vägar till diversifiering

1. Inom samma tillgångsslag

Det är långsiktigt bättre att äga 10 – 15 aktier än enbart 1 – 3 st. På detta sätt skapas diversifiering inom samma tillgångsslag (aktier). Om enbart aktier ägs från 3 olika bolag räcker det med att 1 – 2 av dessa har svag ekonomisk utveckling för att hela portföljen ska få en sämre avkastning än index.

Nätmäklaren Avanza anger att ”statistiken pekar på att man får bäst avkastning om man har fler än 12 aktier”. (Kom ihåg att detta är långsiktiga investeringar). Samtidigt ökar inte riskspridningen speciellt mycket om det är 18 istället för 12 bolag. Oftast nämns därför 10 – 15 som en ”gyllene antal” aktier att ha i en portfölj. Detta förutsatt att de är inom olika branscher.

Lagen om värdepappersfonder anger även att en aktiefond minst måste ha 16 olika bolag, även om de flesta har betydligt fler än så. Detta just för att en fond ska få en optimal riskspridning.

2. Över flera olika marknader/branscher

Under rubriken ovan nämns att en portfölj bör bestå av 10 – 15 aktier för att en god diversifiering ska uppnås. Risken blir däremot fortfarande hög om samtliga dessa är inom samma bransch. De som hade aktier i ett stort antal banker inför finanskrisen fick se portföljens värde snabbt sjunka i värde. Även här har Avanza statistik som påvisar detta förhållande. Med andra ord bör bolagen hittas inom olika marknader.

3. Över flera geografiska områden

Att enbart investera i svenska bolag innebär en smal exponering. Om en händelse sker som påverkar den svenska ekonomin kommer stora delar av innehavet att minska i värde. Framförallt är det viktigt att undvika för stor exponering mot enstaka tillväxtmarknader där riskerna är betydligt högre.

4. Över tid

Att investera ett större kapital vid ett enda tillfälle är ytterligare ett sätt att ”lägga alla ägg i samma korg”. Risken är att investeringen skett precis när detta tillgångsslag nått ”toppen” på en marknadscykel.

Nedan visas ett exempel från 2020 då coronapandemin slog kraftigt mot ekonomin. De som köpte vid det röda krysset fick vänta ca 11 månader innan kursen var åter på samma nivå. De som istället hade månadssparande hade köpt under hela vägen upp och fått betydligt högre avkastning.

5. Olika tillgångsslag

Det vanligaste är att diversifiering syftar på en bred portfölj med olika aktier/aktiefonder. Men genom att investera i andra tillgångar skapas även en portfölj som inte enbart förlitar sig på värdeutveckling på aktier.

Generellt rekommenderas att andelen ”andra tillgångsslag” är liten i portföljen.

• Råvaror – Råvaror så som exempelvis olja, Vete, Majs, Socker…. Det går att investera i en rad olika råvaror. Till skillnad mot aktier genererar råvaror inget kassaflöde. Företag kan växa och öka vinsten medan priset på råvaror enbart styrs av tillgång och efterfrågan. Däremot ses råvaror generellt som en god inflationshedge.
• Guld – Guld har historiskt sett ökat i värde vid börsoro samt vid oro för ökad inflation. 
• Kryptovalutor – Kryptovalutor är den tillgång med högst volatilitet och högst risk. Upp och nedgångar på upp till 30 % på någon vecka är inte ovanligt.  Eftersom handeln är oreglerad rekommenderas det enbart till de som är väl insatta.
• Lån – Lån till privatpersoner & företag (Savelend.se) har mycket liten korrelation med börsen. Investering som ger 4 – 10 % i årlig avkastning beroende på risknivå.
• Fastigheter – Investering i fastigheter kan ske på flera olika sätt. Tydligast exponering sker om fastigheterna ägs själv eller om aktier köps i specifika fastighetsprojekt.

Tänk på:
Det krävs många bra investeringar för att nå hög avkastning – det krävs bara enda för att förlora allt

Argument för att inte välja diversifiering?

Diversifiering ger hög riskjusterad avkastning över en längre tidsperiod. Men det är inte alltid detta som eftersöks.

• Kortare tidsperspektiv

Du investerar med kort tidsperspektiv, dvs bara några år. Statistik visar enbart att diversifierade portföljer är bästa alternativet på lång sikt. 

• Stort intresse

Kanske har du ett mycket stort intresse för aktier, råvaror eller andra tillgångar. Du skapar därmed en större exponering mot dessa tillgångar. Men kom ihåg att även inom en tillgång kan diversifiering ge fördelar.

• Kan nå högre avkastning

Du tror att du kan nå högre avkastning med aktiv förvaltning av kapitalet än med passiva investering och bred riskspridning. Exempelvis resonerar vissa kapitalförvaltare på detta sätt när de anger att deras fonder bör väljas, till högre avgift, än en indexfond med låg avgift.

• Svårt att ha kontroll

Det är lättare att ha insikt i, och följa utvecklingen på, ett fåtal bolag än flera olika bolag, branscher och tillgångar.

(Är det läge att ta större risk? I hagelbössa eller prickskytt?)

Tre vägar till diversifierad portfölj

Hur skapar du din diversifierade portfölj? Här presenteras tre ”nivåer” hur dessa portföljer kan skapas. Från aktiv egen förvaltning till passiv förvaltning där enbart risknivå behöver avgöras.

1. På egen hand – Bygg din egen portfölj

Skapa en plan över hur din portfölj ska vara uppbyggd. Detta exempelvis med antal % i aktier, råvaror, räntor osv. Ange även vilka olika branscher som aktier/fonder ska finnas inom och när köp ska ske. För många är en nedskriven och tydlig plan det bästa sättet att skapa ett långsiktigt diversifierat sparande. Med en tydlig plan kommer inte heller känslorna att styra över investeringarna.

Kom ihåg att se över portföljen någon gång per år för att eventuellt rebalansera innehavet. Detta med målet att hela tiden ha den förutbestämda procentuella fördelningen.

+ Roligt att analysera och skapa egen portfölj
+ Du kan även välja utifrån etiska eller miljömässiga åsikter

– Tar tid att skapa och rebalansera
– Risk att för låg diversifiering uppnås

2. Indexfonder – Automatisk diversifiering via fonder

Indexfonder har en automatisk inbyggd diversifiering. Är det index över ett lands börs (exempel OMX30) omfattar det utvecklingen av de största bolagen i landet, oavsett bransch.

En portfölj kan därmed byggas upp av ett flertal indexfonder. Genom att äga olika indexfonder skapas diversifiering utifrån bransch/geografi och medan dessa innefattar utvecklingen av ett flertal aktier skapas diversifiering inom ett tillgångsslag.

Det finns även indexfonder som följer en korg av vissa råvaror. Önskas exponering mot utländska index, råvaror eller andra tillgångar rekommenderas ETF:er.

+ Finns brett utbud av indexfonder
+ Välj inriktning och fördelning själv

– ”Tråkigare” att äga än aktier och certifikat

Läs mer i vår: Artikel om indexfonder

3. Fondrobot – Automatisk diversifiering och automatisk uppdatering

Att investera via en fondrobot är ett av de enklaste och bekvämaste sättet att nå en stor diversifiering på sitt investerade kapital.

Först besvaras du ett par frågor kring riskbenägenhet, förväntad investeringstid och syn på investeringar. Därefter kommer fondroboten att ta fram ett förslag som innefattar aktiefonder, räntefonder och delvis andra tillgångar. Detta så som fastigheter och råvaror.

Fondroboten kan sedan användas för engångsinsättningar eller månadssparande. Kapitalet kommer automatiskt fördelas på den valda fördelningen mellan dessa tillgångar. Ett par gånger per år sker även en automatisk rebalansering som ser till att den valda procentuella fördelningen bibehålls.

+ Enklaste sättet för passivt sparande
+ Automatisk ombalansering

– Avgift – robotarna tar ut en extra avgift som du inte betalar om du väljer fonder själv.

Läs även våra artiklar om olika investeringstjänster för diversifiering:

• Avanza Auto
• BetterWealth fondrobot
• Lysa