Räntefonder är fonder där innehavet består av räntebärande värdepapper. Det kan exempelvis vara obligationer utgivna av stater, kommuner eller företag. Det som primärt avgör risk är utgivarens kreditvärdighet.
Fördelen med räntefonder är den lägre risken i förhållande till aktiefonder. Fonderna kan exempelvis användas för att riskbalansera en investeringsportfölj eller för att nå god avkastning under tider då aktier förväntas ge negativ avkastning. Värdet på fondens tillgångar gynnas framförallt av fallande ränteläge i det land där obligationerna getts ut.
Se utbud av räntefonder hos Avanza
Erbjudande:
Hos både Avanza.se & Nordnet.se behöver du inte betala några fondavgifter överhuvudtaget så länge du har under 50 000 kr i samlat sparande på kontot. För att utnyttja deras erbjudanden till max kan du öppna konto hos båda aktörerna. Då slipper du fondavgifterna för ett dubbelt så stort investerat belopp.
Det är gratis att öppna konto hos både Avanza och Nordnet
Erbjudandet gäller för alla kunder med maximalt 50 000 kr på kontot. Har du 100 000 kr kan du alltså sätta in 50 000 kr hos Avanza och 50 000 kr hos Nordnet och därmed investera totalt 100 000 kr i fonder och inte behöva en enda krona i fondavgifter.
Så här skriver Nordnet:
0 kr i courtage och fondavgifter. Ge ditt sparande en flygande start. Nordnet bjuder på courtaget och återbetalar alla dina fondavgifter upp till att du nått 50 000 kr i samlat kapital.
Så här skriver Avanza:
Vi vet hur viktigt det är att få en bra start på sitt sparande. Därför får du som ännu inte kommit över 50 000 kr i sparande hos oss tillbaka alla (ja, alla!) fondavgifter. Det sker helt automatiskt, oavsett vilka fonder du väljer. Dessutom handlar du aktier från 0 kr.* En bättre start på ditt sparande kan du inte få.
Artikelns innehåll
Vad är en räntefond? Varför investera?
En räntefond består av investeringar i olika räntebärande papper, främst obligationer. Beroende på utgivare av dessa obligationer blir risknivån/avkastningen olika hög. Det är exempelvis stor skillnad på om investeringar sker i svenska statsobligationer än om investering sker i företagsobligationer i europeiska företag med lägre kreditnivå.
Påverkas av räntan i landet
Det som primärt påverkar värdet på innehavet i en räntefond är ränteläget i det land som investeringar sker. Detta genom att räntebärande värdepapper stiger i värde om ränteläget i landet går nedåt. Detta sker utifrån att den avkastning som obligationer ger är fixerad till den nivå som sattes vid utgivandet av dessa obligationer.
Exempel:
En företagsobligation ger 5% per år och har en löptid på 10 år. Detta samtidigt som statslåneräntan i landet är 0,5%. Efter några år höjs statslåneräntan till 2,5 % vilket gör att nyutgivna liknande företagsobligationer har en ränta på 12,5 %. Det innebär därmed att de nyutgivna obligationerna är mer eftertraktade än de äldre – vilket därmed pressar ner priset på de äldre.
Stabilare än aktiefonder
Räntefonder har en betydligt lägre volatilitet än aktiefonder. Investeringar kan därmed ske vid oro på aktiemarknaden eller vid tron på att räntenivån kraftigt kommer att gå ner.
Diversifiering mot andra tillgångar
En väldiversifierad investeringsportfölj kan exempelvis ha aktier, räntor och alternativa tillgångar. Det är däremot viktigt att förstå att marknaden för företagsobligationer delvis har koppling till aktiemarknaden. Vid en kraftig lågkonjunktur ökar konkurserna och därmed även kreditförlusterna.
Vid kortare (eller längre) investeringsperspektiv
Förväntas investerat kapital användas inom 1 – 5 år kan räntefonder vara ett bättre alternativ än aktiefonder. Detta utifrån den betydligt lägre risken. Självklart kan även långsiktiga investeringar ske i räntefonder, exempelvis för riskbalansering i portföljen, som nämns ovan.
Olika typer av räntefonder
Korta räntefonder
Korta räntefonder investerar i räntebärande papper med en löptid på maximalt ett år. Det innebär därmed en låg risk eftersom ränteläget inte förväntas ändras avsevärt under ett par månader. Dessa kallas även för penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder.
(Räntefonder och risknivå – Bildkälla: Avanza.se)
Långa räntefonder
Långa räntefonder har räntebärande värdepapper med löptid på minst 1 år. Ofta sträcker sig dess löptid på 5 eller 10 år. Dessa investeringar har högre risk än de korta räntefonderna. Detta utifrån att fler händelser kan ske under löptiden som påverkar värdet av innehavet. Dessa kallas även för obligationsfonder.
(Risknivå för långa räntefonder. Bildkälla: Avanza.se)
Företagsobligationer är räntebärande papper med fast avkastning under en förutbestämd tidsperiod. Det kan därmed liknas med ett lån där de som köper dessa obligationer är långivare. Ju bättre kreditvärdighet desto lägre räntesats behöver företaget betala.
En räntefond som enbart har företagsobligationer investerar därmed enbart i denna sorts obligationer och inte i obligationer från stat eller kommun (med lägre ränta). Inom denna kategori hittas även de räntefonder med högst risk – dvs. High Yield Funds.
Realräntefonder
Realräntefonder är räntefonder som ger avkastning likt övriga obligationer men där även inflationsnivån i landet adderas till ränteavkastningen. Det innebär att en obligation exempelvis kan ge 2 % + inflation i landet. Vad inflationen beräknas på nämns i detta fall i informationen kring obligationen. Detta är därmed inflationssäkrade räntefonder.
Fastighetsräntefonder
En fastighetsräntefond investerar uteslutande i lån till fastighetsbolag. Med en diversifierad portfölj minskas kreditrisken. Genom att investera i en sådan fond kan investeringar ske inom ISK/kapitalförsäkring. Detta till skillnad mot om investering sker direkt via P2P-plattformar. Exempel på räntefond inom denna kategori är Tessins fastighetsräntefond, den kan du investera i hos Nordnet.se.
Erbjudande:
Hos både Avanza.se & Nordnet.se behöver du inte betala några fondavgifter överhuvudtaget så länge du har under 50 000 kr i samlat sparande på kontot. För att utnyttja deras erbjudanden till max kan du öppna konto hos båda aktörerna. Då slipper du fondavgifterna för ett dubbelt så stort investerat belopp.
Det är gratis att öppna konto hos både Avanza och Nordnet
Erbjudandet gäller för alla kunder med maximalt 50 000 kr på kontot. Har du 100 000 kr kan du alltså sätta in 50 000 kr hos Avanza och 50 000 kr hos Nordnet och därmed investera totalt 100 000 kr i fonder och inte behöva en enda krona i fondavgifter.
Så här skriver Nordnet:
0 kr i courtage och fondavgifter. Ge ditt sparande en flygande start. Nordnet bjuder på courtaget och återbetalar alla dina fondavgifter upp till att du nått 50 000 kr i samlat kapital.
Så här skriver Avanza:
Vi vet hur viktigt det är att få en bra start på sitt sparande. Därför får du som ännu inte kommit över 50 000 kr i sparande hos oss tillbaka alla (ja, alla!) fondavgifter. Det sker helt automatiskt, oavsett vilka fonder du väljer. Dessutom handlar du aktier från 0 kr.* En bättre start på ditt sparande kan du inte få.
Vad skiljer sig räntefonderna åt?
Risk – Vilka tillgångar sker investering i?
Lägst risk sker om fonden investerar i obligationer utgivna av stater och kommuner. Därefter kommer företagsobligationer från företag med hög kreditnivå. Högst risk uppstår med High Yields, dvs obligationer från företag med låg kreditsäkerhet.
Kort eller lång investering?
Som presenteras tydligt, högre upp i denna artikel, är det skillnad i korta och långa räntefonder. Detta framförallt gällande risknivå.
Valutasäkrad
Sker investeringar i annan valuta än den fonden handlas i uppstår valutarisk. Detta exempelvis vid investeringar i europeiska eller amerikanska stats- eller företagsobligationer. Ett fåtal av räntefonderna är valutasäkrade vilket därmed innebär att valutarisken är minimerad.
Se valutasäkrade obligationsfonder hos Avanza
Inflationssäkrad
Det spelar ingen roll om en räntefond ger 4 % i avkastning – om inflationen i landet är på 4%. Det skulle därmed innebära ett nollsummespel gällande reell avkastning. För att kompensera mot inflation kan fonder investera i Inflationssäkrade obligationer.
Bästa räntefonden – Ett par exempel
Vilken räntefond som är bäst beror på vilka faktorer som jämförs. Sker investeringar i dessa fonder för att nå en så låg risk som möjligt kan exempelvis sharpkvot och standardavvikelse jämföras. Andra faktorer att jämföra kan vara avkastning eller vilken fond som är populärast.
Nedan presenteras ett par räntefonder, som är bäst på vissa specifika faktorer. De ska enbart ses som ett axplock av de räntefonder som erbjuds på den svenska marknaden. Fonerna visar tydligt hur stor skillnad det är på risk/investering mellan olika räntefonder.
(Samtliga siffror är från oktober 2021)
Catella Credit Opportunity – Bäst avkasting 2016 – 2021
Catella Credit Opportunity hade en värdeuppgång på 22 % mellan 2016 och 2021. Det gör att det är den svenska räntefond, hos Avanza, som haft bäst utveckling under denna tid. En nackdel är däremot att totalavgift anges vara 2,99% vilket är mycket högt. Det är därmed den fond med högst totalavgift hos Avanza. På andraplats kommer Nordic Cross Credit Edge (1,77%). Det är en aktivt förvaltad fond med inriktning på nordiska företagsobligationer.
Bäst avkastning (investering i USD)
Att investera i räntefonder med innehav i USD innebär en valutarisk. Detta förutsatt att inte fonden är valutasäkrad. Nedan presenteras de tre räntefonder som gett bäst avkastning 2016 – 2021. Delvis består alltså värdeutvecklingen av valutarisken.
- Schroder ISF Glb Convert Bd A – 45 %
- Franklin Gulf Wealth Bond A – 44 %
- CS (Lux) Global Bal Convert Bd – 42 %
AMF Räntefond Lång – Flest ägare hos Avanza
AMF Räntefond Lång är den räntefond hos Avanza med överlägset flest ägare. I slutet av 2021 var det 93 500 ägare vilket kan jämföras med näst populäraste räntefonden, Spiltan Räntefond Sverige, med 47 000 ägare.
Fonden investerar i mycket säkra obligationer utgivna av stat, kommun och mycket kreditvärdiga företag. Det är även en av de tre räntefonder med lägst totalkostnad.
SEB Likviditetsfond SEK – Lägst standardavvikelse, lägst risk
SEB Likviditetsfond är den räntefond, hos Avanza, som hade lägst standardavvikelse år 2021. Detta med 0,10 %. Därefter kom Öhman Kort Ränta (0,13 %) och Swedbank Robur Räntefond Kort A (0,19 %).
Med standardavvikelse menas hur mycket fondens årliga avkastning har avvikit från medelavkastningen senaste fem åren. Låg standardavvikelse innebär allts lägre risk. Den mycket låga risken speglas även i betydligt lägre avkastning än hos andra räntefonder. SEB Likviditetsfond har gått minus 1,79 % mellan 2016 och 2021.
SEB European High Yield Fund – Exempel på högre risk
SEB European High Yield är ett exempel på räntefond med högre risk. Detta utifrån att fonden investerar i obligationer utgivna av företag med lägre kreditbetyg. Det innebär att räntan är högre, i likhet med kreditrisken. Dessa obligationer brukar kallas för ”High Yield” vilket alltså påvisar den högre förväntade ränteavkastningen. Fonden ökade ca 7 % under 2021.
Erbjudande:
Hos både Avanza.se & Nordnet.se behöver du inte betala några fondavgifter överhuvudtaget så länge du har under 50 000 kr i samlat sparande på kontot. För att utnyttja deras erbjudanden till max kan du öppna konto hos båda aktörerna. Då slipper du fondavgifterna för ett dubbelt så stort investerat belopp.
Det är gratis att öppna konto hos både Avanza och Nordnet
Erbjudandet gäller för alla kunder med maximalt 50 000 kr på kontot. Har du 100 000 kr kan du alltså sätta in 50 000 kr hos Avanza och 50 000 kr hos Nordnet och därmed investera totalt 100 000 kr i fonder och inte behöva en enda krona i fondavgifter.
Så här skriver Nordnet:
0 kr i courtage och fondavgifter. Ge ditt sparande en flygande start. Nordnet bjuder på courtaget och återbetalar alla dina fondavgifter upp till att du nått 50 000 kr i samlat kapital.
Så här skriver Avanza:
Vi vet hur viktigt det är att få en bra start på sitt sparande. Därför får du som ännu inte kommit över 50 000 kr i sparande hos oss tillbaka alla (ja, alla!) fondavgifter. Det sker helt automatiskt, oavsett vilka fonder du väljer. Dessutom handlar du aktier från 0 kr.* En bättre start på ditt sparande kan du inte få.
Räntefonder med lägst avgift
Bland de räntefonder med med lägst avgift finns:
- Swedbank Robur Räntefond Kort
- AMF Räntefond Kort
- SEB Likviditetsfond SEK
- AMF Företagsobligationsfond
- AMF Räntefond Lång
Tänk på att:
Investeringssparkonto eller inte?
Med en schablonskatt på hela innehavet bör räntefonder som förväntas ge mycket låg avkastning inte hållas inom ett ISK eller en kapitalförsäkring. Det är i detta fall bättre att hålla fonden i en aktiedepå och betala 30 % på vinsten vid försäljning.
Sparkonto eller kort räntefond?
Om investerat kapital förväntas tas ut inom 1 – 3 år är sparkonto eller räntefond att föredra framför aktiefond. Genom att välja en korträntefond ges lägsta risknivån. Kan räntefond vara ett alternativ till sparkonto?
Ett exempel kan tas från Spiltans korträntefond. Värdeutvecklingen mellan 2008 och 2021 presenteras i grafen nedan. Visserligen har värdet både gått upp och ner under korta perioder men det finns ingen 6-månaders period med negativ avkastning. Fonden presenteras även med att passa bra på minst ”ett till två års sikt”. Den stora ”hacket” under 2020 var på grund av coronapandemin då investerare såg risken att många företag skulle gå i konkurs och därmed att fonden skulle få kreditförluster.
Läs även: Räntefond eller Sparkonto?
Med räntefonder går det alltså att få betydligt högre avkastning än med ett sparkonto. Men det är då viktigt att se på fondens innehav och historiska utveckling för att därmed kunna avgöra dess risknivå. Avanza anger att Spiltan Korträntefond har en risknivå på 2/7 vilket kan jämföras med de tio räntefonderna med högst avkastning under samma period där samtliga hade risk på minst 4/7.
OBS – Spiltan Korträntefond investerar i företagsobligationer och har därmed högre risk än ett sparkonto. Historisk avkastning ska inte heller ses som garanti för framtida värdeutveckling.
Trygghet eller avkastning?
Många förknippar räntefonder med ”trygg och stabil avkastning”. Det stämmer även förutsatt att investeringar sker i lågriskfonder. Se exempelvis korträntefonden från Spiltan ovan jämfört med räntefonden Schroder ISF Glb som gett betydligt högre avkastning under denna period – med betydligt större risk/volatilitet.
Om räntan förväntas gå upp?
En vanlig missuppfattning är att räntefonder gynnas av en högre ränta – men det är exakt tvärtom. Läs mer om varför under rubriken ”Påverkas av räntan i landet”.
Ett ökat ränteläge i ett land kommer generellt av en högre inflation. Tillgångar som generellt ökar i värde vid inflation är istället aktier inom basmaterial (pga. högre råvarukostnader), verkstad samt energi. Räntefonder är alltså inte rätt alternativ om räntan förväntas gå upp.
Ta del av hela marknaden via IG💡
✅ IG.com/se erbjuder en kostnadsfri app & plattform
✅ Följ hela världens marknader dygnet runt i realtid
✅ Följ & handla på börsen även när den är stängd
✅ App & plattform är mycket bra för teknisk analys
✅ Lika smidigt att gå kort som att gå lång (satsa på uppgång eller nedgång)
✅ Följ & handla råvaror, index, valutor, aktier & kryptovalutor.
- IG är en populär CFD-mäklare bland svenskar.
- Deras kostnadsfria plattform & app är mycket bra för teknisk analys.
- De erbjuder handel på stängda marknader under kvällar och helger vilket ger möjlighet att ta en position efter marknaden har stängt eller innan den öppnat. Man kan exempelvis ta en position i indexet OMXs30 innan marknaden öppnar på morgonen eller efter stängning på kvällen.
Det går inte att handla CFD:s inom ISK eller kapitalförsäkring men IG rapporterar in alla dina affärer till skatteverket så de kommer förtryckta i din deklaration. Du behöver alltså inte göra något själv, bara godkänna deklarationen. Har du gått back på årets sammanlagda handel hos IG får du tillbaka pengar på skatten. Har du gått plus på årets sammanlagda handel betalar du 30 % i skatt på vinsten, precis som vid vanlig aktiehandel.
CFD (Contract For Difference) är ett derivatinstrument som gör det enkelt att ta en lång eller kort position i underliggande tillgångar så som råvaror, aktier, index, kryptovalutor & valutor.
Man äger inte den underliggande tillgången direkt när man köper en CFD, man äger istället ett instrument som följer/trackar den underliggande tillgångens kurs.
⬆️ Lång position = du tjänar pengar om priset går upp
⬇️ Kort position = du tjänar pengar på att priset går ner (blanka)
⬆️ Köpa CFD:s = ta en lång position
⬇️ Sälja CFD:s = ta en kort position (blanka)
➡️ Sälja CFD:s som du redan äger = nolla positionen
➡️ Köpa CFD:s som du tidigare har sålt/blankat = nolla positionen
När du tar en position i en CFD så satsar du på att värdet på till exempel en aktie, en råvara eller kryptovaluta skall öka eller minska. Aktien, råvaran eller kryptovalutan kallas då för den underliggande tillgången.
Om du trycker på köp så satsar du på att priset på den underliggande tillgången skall gå upp. Om du istället trycker på sälj så satsar du på att den underliggande tillgången skall gå ner (man kan lite förenklat säga att man blankar).
Detta är en av de stora fördelarna med CFD:s. Du kan på ett smidigt sätt satsa på nedgång. Man trycker helt enkelt bara på sälj och väljer hur stor position man vill ta.
I CFD:s finns en inbyggd hävstång. Den bygger på ett så kallat säkerhetskrav. Ett säkerhetskrav är ett krav på att du har minst ett visst belopp i cash på ditt konto för att du skall kunna ta en viss position.
Låt oss säga att du vill ta en position i guld som i bilden ovan. För att du skall få ta en position på ca 14 000 kr i guld så krävs det att du har ca 700 kr på ditt konto. Detta gör att du får en rejäl hävstång. Du satsar bara 700 kr men din position i guldet är på 14 000 kr. Säkerhetskravet här är då 5 %. Hävstången blir då 20 ggr (20x) när säkerhetskravet är 5 %. Du måste alltså ha 5 % av positionen storlek i cash på ditt konto.
Om din position går ner så kommer förlusten att dras från dina 700 kr. Eftersom positionen är så pass stor tack vare hävstången så behövs det väldigt små rörelser för att dina 700 kr skall dubbleras eller utraderas.
För att skydda sig mot detta så skall man se till att hålla nere storleken på sina positioner och ha rejäla marginaler på säkerhetskravet. För denna position vore det kanske rimligt att istället ha ca 7 000 kr i cash/säkerhet på sitt konto för att vara på den säkra sidan. Då har man minskat sin hävstång från 20 ggr ner till 2X. Om 7 000 kr är för mycket för dig att satsa så får du istället ta en mindre position.
Tar du för stora positioner så kommer ditt säkerhetskrav sannolikt att snabbt att raderas ut och din position kommer att stängas automatiskt.
Har du till exempel bara 700 kr på ditt konto så kanske du inte borde ta större positioner än max 1 400 kr eller liknande för att vara på säkra sidan.
Exempel:
Aktien Volvo Ab handlas för 100 kr. Du bedömer att Volvo ab kommer att stiga och köper då 10 st CFD:s med Volvo Ab som underliggande tillgång på nivån 100 kr. Din totala position/exponering är då 1000 kr i Volvo Ab.
Du har satt in 100 kr totalt på ditt CFD-konto. Om säkerhetskravet är 5 procent (%) så dras 50 kr från ditt konto som säkerhetskrav.
Om Volvo Ab stiger till 105 kr och du bestämmer dig för att stänga din position och sälja för 105 kr så har du har tjänat 5 kr x 10 = 50 kr på din affär exklusive eventuellt courtage. Det innebär att du gjort 50% i vinst på det kapital du satte in på ditt CFD-konto.
Om Volvo Ab istället sjunker till 90 kr och du bestämmer dig för att avsluta din position och sälja för 90 kr så har du förlorat 10 kr per CFD och du hade ju köpt 10 st. Du har alltså förlorat totalt 100 kr. Förlusten är lika stor som det belopp du satte in på ditt CFD-konto och det innebär att du har förlorat 100% av de pengarna du satte in på kontot.