Obligationer

Obligationer är skuldebrev utfärdade av ett företag, kommun eller stat. Vid investering i obligationer ges avkastning genom den fasta ränta som obligationen ger. Företag och Riksgälden kan ge ut obligationer istället för att teckna ett lån på en bank. Att investera i dessa innebär därmed att pengar lånas ut till dem.

Obligationens avkastning = Räntan på lånet. Räntenivån avgörs av kreditrisken

Statsobligationer – Ges ut av staten. Eftersom staten är garant för dessa är risken extremt låg. Därmed är även avkastningen låg. Inom statsobligationer finns även premieobligationer.

Företagsobligationer – Ges ut av ett företag. Risken med dessa varierar beroende på företagets ekonomiska stabilitet. Ju högre risk desto högre ränta/avkastning ger obligationen.

Säkerställda obligationer – Ges ut av kreditinstitut. Obligationerna har säkerhet i dess fastighetskrediter.

Så tecknas, handlas och återbetalas obligationer

Emission

Statsobligationer emitteras genom auktion via Riksgäldens återförsäljare vilka är banker och värdepappersbolag. Dessa blir därmed market maker och ställer priset ut till kunderna.

Bostadsobligationer emitteras också via återförsäljare men till skillnad mot statsobligationer sker ingen auktion. Istället sker emittering löpande utifrån bostadsinstitutets behov av kapital.

Företagsobligationer emitteras av det företag som är i behov av kapital. Här finns däremot ingen säkerhet så som det gör i bostadsobligationerna.

Handel

Obligationer löper vanligtvis på 2 till 10 år (statsobligationer ännu längre) och handlas i poster på minst 100 000 kr.

Handel sker i procent av ursprungsvärdet. Ju högre ränta och längre tid det är kvar på löptiden desto högre värde. Om kursen anges till 102 % innebär detta att obligationen handlas till ett pris som är 2% högre än ursprungsvärdet. Detta med tanke på att ägaren av obligationen har rätt till kommande ränta.

Exempel:
Olle tecknar företagsobligationer för 100 000 kr med 5 % i ränta och 10 års löptid. Varje år får han därmed 5000 kr i ränta.
Efter 4 år vill han sälja sina obligationer då han hittat bättre räntebärande alternativ. Då flera andra investerare också ser bättre alternativ säljer Olle dem till rabatt dvs 95 000 kr. Utifrån att han fått ränta under dessa 4 år går han ändå inte med förlust.

Köparen av dessa obligationer får därefter 5000 kr (5 % på 100 000 kr) varje år samt 100 000 kr återbetalt belopp på förfallodatumet. I detta fall såldes obligationerna med rabatt.

  • Pari  = Marknadspriset matchar nominellt värde
  • Rabatt = Marknadspriset är under nominellt värde
  • Premium = Marknadspriset är över nominellt värde

Då obligationer handlas i så stora poster är det enklast för privatpersoner att investera i obligationer via ETF, CFD eller obligationsfonder.

ETF

Det finns ett mindre urval av ETF:er än klassiska fonder som investerar i obligationer. XACT obligation säljs exempelvis av Avanza och är en ETF som investerar i stats-, bostads- och kommunobligationer.

Tips:
Öppna konto gratis hos Avanza.se och Nordnet.se så kan du handla courtagefritt (gratis) hos båda nätmäklarna upp till ett maxbelopp. Överstiger du maxbeloppet för courtagefri handel hos en av aktörerna kan du dela upp dina pengar mellan Avanza och Nordnet och därmed handla courtagefritt för en större summa

Obligationsfonder

För privatpersoner är investering i obligationsfonder det vanligaste alternativet. Beroende på vilka obligationer som fonden investerar i kan olika hög risk och avkastning förväntas.

Exempel:

  • Handelsbanken Företagsobligation – Fond som minst investerar 50 % i företagsobligationer. Andra investeringar kan vara obligationer från stater och bostadsinstitut.

Gav 3,52 % mellan 2018 – 2020

  • Öhman Obligationsfond – En aktiv och hållbart förvaltad fond som investerar i svenska räntebärande värdepapper från stat, kommun och kreditinstitut. Placeringar sker enbart i obligationer från emittenter som minst har AA i kreditbetyg.

Gav 3,36 % mellan 2018 – 2020.

  • Allianz Euro High Yield Bond A – En fond som investerar på den europeiska obligationsmarknaden och de med högre avkastning (High Yield). Det betyder därmed betydligt högre risk än de ovan nämnda fonderna. Men även möjlighet till högre avkastning.

Gav 12,38 % mellan 2018 – 2020

(Avkastning anges fram till mitten av oktober 2020)

CFD med hävstång

 Investering i statsobligationer innebär i regel låg risk – och låg avkastning. För att nå högre avkastning (därmed även högre risk) kan investeringar ske i CFD med statsobligationer som underliggande värde. Då detta sker med hög hävstång kan spekulation på obligationsmarknaden ske även om volatiliteten är låg.

Att investera i CFD innebär även möjlighet att gå kort eller lång. Med andra ord att få ökat värde vid nedgång eller uppgång på marknaden.

Läs mer om CFD

Återbetalning

Alla optioner har en löptid, dvs. den tid som optionen är aktiv innan återbetalning sker av lånesumman (nominellt belopp). I regel återbetalas därmed 100 % av lånesumman på obligationens förfallodag. På denna punkt finns däremot skillnader mellan kupongobligationer och nollkupongobligationer (se Olika typer av obligationer nedan).

Vad avgör priset?

  • Alternativa placeringar

Då obligationer ger en fast avkastning (ränta) är det lätt att jämföra avkastningen mot andra alternativ på räntemarknaden. Ger obligationerna högre ränta (i förhållande till risk) än övriga alternativ kommer de bli mer eftertraktade – och tvärtom.

  • Obligationens risk/avkastning

Räntenivån på obligationer avgörs av risken att emittenten (utgivaren) inte kan återbetala skulden. Räntan sätts när obligationerna tecknas och är sedan på samma nivå under hela löptiden. Detta oavsett om företaget får betydligt bättre kreditvärdighet under denna tid. Anses risken minska kan efterfrågan öka. Detta utifrån att avkastningen ökar i förhållande till risk.

  • Ränteläget på marknaden

Generellt ökar obligationerna i värde om styrräntan sänks. Detta utifrån att andra räntealternativ kommer ge sämre avkastning.

  • Kvarvarande löptid

En obligation med lång löptid kvar har ett högre pris än den med kort löptid kvar. Detta utifrån att den med lång löptid kommer att generera flera ränteutbetalningar.

Risk med obligationer

Kreditförlust

Eftersom obligationer är ett lån består risken främst i eventuell kreditförlust. Skulle utgivaren av obligationerna inte kunna återbetala det nominella beloppet kan investeraren förlora hela eller delar av detta.

Däremot står obligationer före aktier gällande utbetalningar från konkursboet. Det är en av orsakerna till den lägre risken än med aktier.

Detta är orsaken till att räntan är olika hög mellan olika företagsobligationer. Stora och ekonomiskt stabila företag har mycket god kreditvärdighet och kan därmed erbjuda obligationer med låg ränta. Detta medan företag som är mindre kreditvärdiga behöver ”locka” investerarna med högre ränta för att de ska vara beredda att ta den högre risken.

Inflationsrisk

Ökad inflation kan minska värdet på obligationen. Är inflationen högre än kupongräntan innebär det i realitet en förlust att äga den.

Likviditetsrisk

En annan risk är att obligationerna inte alltid kan säljas i förtid om så skulle önskas. Det kan vara för låg likviditet på marknaden eller att tekniska fel stoppar handeln. Är tanken att behålla obligationerna under hela löptiden uppstår inte likviditetsrisk.

Värderisk

Värdet på obligationerna styrs bland annat av kvarvarande löptid och ränteläget på marknaden. En risk är därmed att de köps till ett högre pris än vad de sedan kan säljas till. Tecknas de vid nyteckning och sedan behålls under hela löptiden uppstår inte denna risk.

Valutarisk

 I det fall som obligationerna ges ut i annan valuta uppstår även en valutarisk. Faller svenska kronan i värde i förhållande till valutan i obligationerna kan värdet alltså minska på grund av valutaförändringen.

Handelsstopp i fonder

Obligationsfonder framställs ofta som en trygg investering med relativt låg avkastning. Men ändå högre avkastning än ett sparkonto. En händelse under våren 2020 visar att det däremot finns en risk – som många inte tänker på.

Under coronapandemin var säljtrycket enormt på flera obligationsfonder. Vissa ansåg att risken hade blivit för stor med en ökad mängd företagskonkurser och för andra öppnade det sig investeringsmöjligheter inom andra områden.

Säljtrycket blev så stort på exempelvis Spiltan Högräntefond att fonden inte klarade av att sälja av innehavet i samma utsträckning. Marknaden var helt enkelt för illikvid. Resultatet blev att handeln helt enkelt stoppades i fonden. Det gick varken att göra insättningar eller uttag. Värdet fortsatta förändras över tid – utan att spararna kunde agera. Detta gällde även flera andra fondbolag, vilka fick stark kritik från småsparare.

Olika slags obligationer

Kupongobligationer

En kupongobligation tecknas för samma belopp som återbetalning sedan sker till. Under dess löptid betalas ränta på obligationen. Detta på samma sätt som ett sparkonto ger löpande ränta.

Nollkupongobligationer

När nollkuponger utfärdas sker detta till underkurs. Med andra ord att priset för en nollkupong är lägre än det belopp som kommer att återbetalas på förfallodatumet. Avkastningen är därmed skillnaden mellan teckningskursen och värdet på förfallodatumet. Någon ränta ges däremot inte.

”Sparobligationer”

Mellan 1960 och 1987 utfärdade staten sparobligationer. I grunden hade dessa samma funktion som andra obligationer. Däremot var de inte möjliga att köpa/sälja dvs. äganderätten kunde inte överlåtas. Därmed uppfyllde de inte alla kriterier för att vara en riktig obligation.

Säkerställda obligationer

Sedan 2004 kan kreditinstitut ge ut ”säkerställda obligationer”. I likhet med andra obligationer är detta ett lån till företaget. Men i detta fall med en säkerhet i de hypotekskrediter, med säkerhet i fastigheter, som institutet gett.

Premieobligationer

Premieobligationer är kupongobligationer där all ränta läggs i en gemensam ”pott”. Räntan fördelas sedan på ett antal vinster, på olika nivåer, som lottas ut till alla ägare av dessa obligationer. Alla som äger obligationerna får tillbaka det nominella beloppet när de förfaller. Utöver detta belopp kan alltså vinster från ”potten” vinnas under löptiden.

Eventuella vinster betalas ut till det bank- eller plusgirokonto som är kopplat till det värdepapperskonto där obligationerna är registrerade. Finns inte detta skickas en bankgiroavi ut till folkbokföringsadressen.

Genom att köpa ett visst antal premieobligationer i rad (nummer i följd) garanteras en viss vinst. Detta eftersom vissa vinster delas ut inom varje serie. Det kallas för garantivinst.

Sedan 2020 ger inte Riksgälden ut några nya premieobligationer. Detta utifrån att ”Riksgäldens bedömning är att premieobligationerna inte längre kan uppfylla målet att minska kostnaden för statsskulden” (Riksgälden.se.) Sista året som obligationerna gavs ut var 2016. Aktiva premieobligationer kan handlas med via börsen och ger vinster enligt gällande villkor.

Realobligation

En obligation med en fast realränta. Det innebär att obligationen ger en fast ränta och utöver detta ger ersättning utifrån inflation i landet. På detta sätt inflationssäkras investeringen.

Krigsobligation

En krigsobligation kan ges ut av en stat i händelse av krig eller beredskap för krig. Kapitalet som staten får in är därmed ämnad att användas för ett försvarsändamål. I Sverige såldes krigsobligationer under början av 40-talet (andra världskriget).

Det är därmed enbart syftet med obligationen som gör den unik. I övrigt är dessa generellt uppbyggda på samma sätt som andra statsobligationer.

Gröna obligationer / Sociala obligationer

Företagsobligation där pengarna är öronmärkta för att användas inom ett förutbestämt miljöprojekt. Med sociala obligationer menas att pengarna är öronmärkta för ett socialt projekt.

Emittenter – Utgivare

Utgivaren av en obligation heter emittent. Det är främst stater och företag men det finns även exempelvis kommuner som ger ut obligationer.

Staten

Statsobligationer ges ut av staten. Det blir därmed ett sätt för staten att låna pengar istället för att låna av en bank. Detta är ett av det säkraste investeringsalternativet eftersom staten står som garant för lånet. Det innebär även att räntan är mycket låg.

Företag

Företag som är i behov av kapital kan exempelvis teckna ett banklån eller ge ut obligationer. Att investera i dessa innebär därmed att pengar lånas ut till företaget under obligationens löptid.

Det är företagets kreditvärdighet som avgör vilken ränta som obligationen behöver ha. Företag med mycket god kreditvärdighet kan därmed erbjuda betydligt lägre ränta än företag med större risk. De senare kallas även för High Yield.

För att en korrekt ränta ska erbjudas, i förhållande till risken, låter många företag ratinginstitut genomföra en riskbedömning. Bland dessa finns exempelvis Standard & Poors. Dessa ger kreditbetyg från AAA (stater som Sverige och Norge) till D (förestående konkurs). De under BB+ klassas som High Yield. De med bättre betyg klassas som Investment Grade.

Även dessa är generellt på mycket höga belopp och vänder sig primärt till institutionella investerare. För privatpersoner är det istället fonder mot företagsobligationer som är enklast att investera i.

Bostadsinstitut

Bostadsobligationer ges ut av bostadsinstitut och har bostäder som säkerhet. Genom att det finns reella tillgångar som säkerhet är dessa obligationer säkrare än andra företagsobligationer. Därmed ges generellt även lägre ränta.

När är obligationer bra investering?

Riskbalansering

Investeringar i stats- och företagsobligationer kan ske för att riskbalansera en investeringsportfölj. Istället för att ha likvida medel sätts kapitalet i statsobligationer. Det är däremot viktigt att kontrollera utgivaren av obligationerna då detta avgör risknivån.

Förväntad lägre styrränta

En investerare som förväntar sig sänkt styrränta kan investera i obligationer utifrån att dessa generellt ökar i värde om styrräntan sänks. Detta förutsätter däremot att den allmänna marknadstron inte är att styrräntan kommer att sänkas eftersom detta i så fall redan kan vara inräknat i kursen.

Kortsiktig investering

Aktier är långsiktig investering, oftast på minst 5 år. Ska ett sparande ske under kortare tidsperiod kan obligationer vara ett alternativ. Detta för att inte ta för stor risk.

Vid finansiell oro

Vid finansiell oro söker investerare alltid tryggare alternativ. Risken anses helt enkelt för stor att vara överviktad mot exempelvis aktiemarknaden.

Grafen nedan visar SEB Obligationsfond (Grön) i förhållande till OMX Stockholm 30 (Orange) under tidsperioden 2007-07-13 och 2008-10-27. Den period som kallas för Finanskrisen. Finansiell oro låg bland annat bakom att efterfrågan på tryggare alternativ ökade. Fonden ökade under denna tid med ca 8 % medan OMX föll med närmare 60 %.

Ännu kraftigare skillnad var det under IT-kraschen (2000-03-07 till 2002-10-10) då obligationsfonden ökade med ca 16 % och OMX föll med ca 75 %.

Ordlista för obligationer

Kupongränta
Räntan som ges på kupongobligationer

Nominellt belopp
Beloppet som ska återbetalas på förfallodatumet. På kupongobligationer är det därmed samma belopp som obligationen tecknades till från början.

Aktieindexobligation
En sparform som kombinerar nollkupongobligationer (låg risk) med optioner (hög risk). Sparformen har fått kritik för att vara för komplex för att privatpersoner att förstå och dessutom till allt för höga avgifter. Kallas även för aktieobligation, börsobligation eller indexobligation Läs mer om aktieindexobligationer

Löptid
Tiden som obligationen löper. Från inteckningsdatum till förfallodag

Förfallodag
Den dag som obligationen förfaller och därmed nominellt belopp betalas tillbaka

Konvertibel
En obligation som innehavaren har rätt byta till en aktie som då har en bestämd kurs. Detta under en specifik tidsperiod. Läs mer om konvertibel.

Emittent
Utgivaren av obligationen

Ränteduration
Hur känslig en obligation är för förändringar som sker i marknadsräntan. Med ränteduration på 1,5 innebär det att obligationen förväntas gå upp 1,5 % om styrräntan sänks med 1%.

Sprid alltid dina investeringar och risker

Vi rekommenderar alltid att man sprider sina investeringar (diversifierar) på olika tillgångar för att skapa en långsiktig och stabil avkastning över tid. I princip alla rika människor diversifierar sina investeringar.

Investera i aktier och fonder
Öppna konton helt kostnadsfritt hos Nordnet.se och Avanza.se för att kunna handla aktier och fonder. Skapa konto hos bägge två och handla avgiftsfritt (utan courtage) på ett större belopp.

Alternativa investeringar
Lendify.se agerar du bank och lånar ut dina pengar till andra privatpersoner mot att du får en fin avkastning på pengarna.
Minsta insättning = 500 kr.

Kameo.se investerar du i lån till olika fastighetsprojekt som du själv väljer ut och erhåller en hög ränta.
Minsta insättning = 500 kr.

Följ utvecklingen på våra egna investeringar
Vi på Aktiekunskap (vi äger även sajten Ekonomifokus.se) har egna portföljer hos alla de aktörer vi nämner ovan och du kan följa våra investeringar + deras utveckling på denna sida:
https://www.ekonomifokus.se/ekonomi/vara-investeringar-utveckling-och-statistik

Aktiekunskap.nu på Facebook Aktiekunskap.nu på Twitter

Kommentera eller Fråga

Diversifiera alltid dina investeringar!

Vi rekommenderar alltid att man sprider sina investeringar (diversifierar) på olika tillgångar för att skapa en långsiktig och stabil avkastning över lång tid. I princip alla rika människor diversifierar sina investeringar. Du kan kostnadsfritt öppna konton hos Nordnet.se och
Avanza.se för att kunna handla aktier och fonder. Vi kan även rekommendera plattformarna Lendify.se och Brocc.se där man agerar bank och lånar ut sina pengar till andra privatpersoner mot att man får en fin avkastning på pengarna. Vi på Aktiekunskap (vi äger även sajten Ekonomifokus.se) har egna portföljer hos alla de aktörer vi nämner ovan och du kan följa våra investeringar + deras utveckling på denna sida:
https://www.ekonomifokus.se/ekonomi/vara-investeringar-utveckling-och-statistik

Senaste på Aktiekunskap

Tips:


Vi rekommenderar alltid att man sprider sina investeringar (diversifierar) på olika tillgångar för att skapa en långsiktig och stabil avkastning över tid.

Investera i aktier och fonder
Öppna konton helt kostnadsfritt hos Nordnet.se och Avanza.se för att kunna handla aktier och fonder. Utnyttja deras erbjudanden genom att skapa konto hos bägge två och handla avgiftsfritt (utan courtage) för ett dubbelt så stort belopp.

För trading och teknisk analys rekommenderar vi även den kostnadsfria plattformen & appen som IG.com/se erbjuder.

Tips på alternativa investeringar
Lendify.se agerar du bank och lånar ut dina pengar till andra privatpersoner mot att du får en hög ränta på pengarna.
Minsta insättning = 500 kr.

Kameo.se investerar du i lån till olika fastighetsprojekt som du själv väljer ut och erhåller en hög ränta.
Minsta insättning = 500 kr.

Copyright Aktiekunskap.nu 2020