Obligationer

Uppdaterad:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.
Obligation
Obligation

Obligationer är skuldebrev utfärdade av ett företag, kommun eller stat. Vid investering i obligationer ges avkastning genom den fasta ränta som obligationen ger. Företag och Riksgälden kan ge ut obligationer istället för att teckna ett lån på en bank. Att investera i dessa innebär därmed att pengar lånas ut till dem.

Köper / investerar man i en obligation får man ränteintäkter under löptiden och sedan får man tillbaka sitt investerade belopp när obligationen löper ut.

Statsobligationer – Ges ut av staten. Eftersom staten är garant för dessa är risken extremt låg. Därmed är även avkastningen låg. Inom statsobligationer finns även premieobligationer.

Företagsobligationer – Ges ut av ett företag. Risken med dessa varierar beroende på företagets ekonomiska stabilitet. Ju högre risk desto högre ränta/avkastning ger obligationen.

Säkerställda obligationer – Ges ut av kreditinstitut. Obligationerna har säkerhet i dess fastighetskrediter.

Så tecknas, handlas och återbetalas obligationer

Emission

Statsobligationer emitteras genom auktion via Riksgäldens återförsäljare vilka är banker och värdepappersbolag. Dessa blir därmed market maker och ställer priset ut till kunderna.

Bostadsobligationer emitteras också via återförsäljare men till skillnad mot statsobligationer sker ingen auktion. Istället sker emittering löpande utifrån bostadsinstitutets behov av kapital.

Företagsobligationer emitteras av det företag som är i behov av kapital. Här finns däremot ingen säkerhet så som det gör i bostadsobligationerna.

Handel

Obligationer löper vanligtvis på 2 till 10 år (statsobligationer ännu längre) och handlas i poster på minst 100 000 kr.

Handel sker i procent av ursprungsvärdet. Ju högre ränta och längre tid det är kvar på löptiden desto högre värde. Om kursen anges till 102 % innebär detta att obligationen handlas till ett pris som är 2% högre än ursprungsvärdet. Detta med tanke på att ägaren av obligationen har rätt till kommande ränta.

Exempel:
Olle tecknar företagsobligationer för 100 000 kr med 5 % i ränta och 10 års löptid. Varje år får han därmed 5000 kr i ränta. Efter 4 år vill han sälja sina obligationer då han hittat bättre investeringsalternativ. Då flera andra investerare också ser bättre alternativ säljer Olle dem till rabatt dvs 95 000 kr. Utifrån att han fått ränta under dessa 4 år går han ändå inte med förlust.

Köparen av dessa obligationer får därefter 5000 kr (5 % på 100 000 kr) varje år samt 100 000 kr återbetalt belopp på förfallodatumet. I detta fall såldes obligationerna med rabatt.

Eftersom köparen köpte obligationerna med rabatt kommer köparen att få en procentuellt högre avkastning per år än vad Olle fick. Köparen får 5000 kr / 95 000 kr = 5,26 % per år i avkastning. Dessutom får köparen 5000 kr extra återbetalt när obligationerna förfaller.

HändelseLeder till
Priset på obligationen går uppObligationens ränta (i procent) går ner
Priset på obligationen går nerObligationens ränta (i procent) går upp

Obligationens nominella värde = det pris som obligationen löses in för på inlösendagen.

  • Pari  = Marknadspriset matchar nominellt värde
  • Rabatt = Marknadspriset är under nominellt värde
  • Premium = Marknadspriset är över nominellt värde

Då obligationer handlas i så stora poster är det enklast för privatpersoner att investera i obligationer via ETF, CFD eller obligationsfonder.

Det är helt gratis att öppna konton hos alla aktörer nedan.

🔗 IG.com/sv – Följ, handla & gör teknisk analys på världens alla marknader.
Plattform & mobil-app som håller världsklass & är helt gratis.
Erbjuder handel i kryptovalutor, råvaror, index, aktier osv i realtid 24/7.

🔗 Etoro.com/sv – Alltid 0 kr i courtage på aktiehandel.
Handla i olika sorters valutor, CFD:s, aktier, index, råvaror osv. ({etoroCFDrisk} % av de som handlar CFD:s förlorar pengar).

🔗 Levler.se – Ny svensk nätmäklare för aktier & fonder med 0 kr i courtage fram till år 2025

🔗 Avanza.se & Nordnet.se – Öppna konto hos båda och utnyttja deras erbjudanden.
Bägge två erbjuder 0 kr i courtage & 0 kr i fondavgifter för alla med upp till 50 000 kr på kontot.

🔗 Sigmastocks.se – ISK-konto där du låter deras aktierobot välja ut aktier åt dig.
Väljer ut aktier med hjälp av algoritmer.
Minsta insättning = 1 kr.

ETF

Det finns ett mindre urval av ETF:er än klassiska fonder som investerar i obligationer. XACT obligation säljs exempelvis av Avanza och är en ETF som investerar i stats-, bostads- och kommunobligationer.

Obligationsfonder

För privatpersoner är investering i obligationsfonder det vanligaste alternativet. Beroende på vilka obligationer som fonden investerar i kan olika hög risk och avkastning förväntas.

Exempel:

  • Handelsbanken Företagsobligation – Fond som minst investerar 50 % i företagsobligationer. Andra investeringar kan vara obligationer från stater och bostadsinstitut.

Gav 3,52 % mellan 2018 – 2020

  • Öhman Obligationsfond – En aktiv och hållbart förvaltad fond som investerar i svenska räntebärande värdepapper från stat, kommun och kreditinstitut. Placeringar sker enbart i obligationer från emittenter som minst har AA i kreditbetyg.

Gav 3,36 % mellan 2018 – 2020.

  • Allianz Euro High Yield Bond A – En fond som investerar på den europeiska obligationsmarknaden och de med högre avkastning (High Yield). Det betyder därmed betydligt högre risk än de ovan nämnda fonderna. Men även möjlighet till högre avkastning.

Gav 12,38 % mellan 2018 – 2020

(Avkastningen i exemplen anges fram till mitten av oktober 2020)

Erbjudande:
Hos både Avanza.se & Nordnet.se behöver du inte betala några fondavgifter överhuvudtaget så länge du har under 50 000 kr i samlat sparande på kontot. För att utnyttja deras erbjudanden till max kan du öppna konto hos båda aktörerna. Då slipper du fondavgifterna för ett dubbelt så stort investerat belopp.

Det är gratis att öppna konto hos både Avanza och Nordnet

Erbjudandet gäller för alla kunder med maximalt 50 000 kr på kontot. Har du 100 000 kr kan du alltså sätta in 50 000 kr hos Avanza och 50 000 kr hos Nordnet och därmed investera totalt 100 000 kr i fonder och inte behöva en enda krona i fondavgifter.

Så här skriver Nordnet:
0 kr i courtage och fondavgifter. Ge ditt sparande en flygande start. Nordnet bjuder på courtaget och återbetalar alla dina fondavgifter upp till att du nått 50 000 kr i samlat kapital.

Så här skriver Avanza:
Vi vet hur viktigt det är att få en bra start på sitt sparande. Därför får du som ännu inte kommit över 50 000 kr i sparande hos oss tillbaka alla (ja, alla!) fondavgifter. Det sker helt automatiskt, oavsett vilka fonder du väljer. Dessutom handlar du aktier från 0 kr.* En bättre start på ditt sparande kan du inte få.


CFD med hävstång

Investering i statsobligationer innebär i regel låg risk – och låg avkastning. För att nå högre avkastning (därmed även högre risk) kan investeringar ske i CFD med statsobligationer som underliggande värde. Då detta sker med hög hävstång kan spekulation på obligationsmarknaden ske även om volatiliteten är låg.

Att investera i CFD innebär även möjlighet att gå kort eller lång. Med andra ord att få ökat värde vid nedgång eller uppgång på marknaden.

För handel på kort och medellång sikt och teknisk analys använder vi oss av plattformen IG.com/sv. Där kan du gå både lång och kort i aktier, index, råvaror, kryptovalutor osv via CFD:s på ett smidigt sätt och du kan använda plattformen kostnadsfritt för teknisk analys. Är du osäker på hur CFD:s fungerar så kan du läsa vår CFD-guide och lära dig allt du behöver veta.

  • IG är en populär CFD-mäklare bland svenskar.
  • Deras kostnadsfria plattform & app är mycket bra för teknisk analys.
  • De erbjuder handel på stängda marknader under kvällar och helger vilket ger möjlighet att ta en position efter marknaden har stängt eller innan den öppnat. Man kan exempelvis ta en position i indexet OMXs30 innan marknaden öppnar på morgonen eller efter stängning på kvällen.

Det går inte att handla CFD:s inom ISK eller kapitalförsäkring men IG rapporterar in alla dina affärer till skatteverket så de kommer förtryckta i din deklaration. Du behöver alltså inte göra något själv, bara godkänna deklarationen. Har du gått back på årets sammanlagda handel hos IG får du tillbaka pengar på skatten. Har du gått plus på årets sammanlagda handel betalar du 30 % i skatt på vinsten, precis som vid vanlig aktiehandel.

CFD (Contract For Difference) är ett derivatinstrument som gör det enkelt att ta en lång eller kort position i underliggande tillgångar så som råvaror, aktier, index, kryptovalutor & valutor.

Man äger inte den underliggande tillgången direkt när man köper en CFD, man äger istället ett instrument som följer/trackar den underliggande tillgångens kurs.

⬆️ Lång position = du tjänar pengar om priset går upp
⬇️ Kort position = du tjänar pengar på att priset går ner (blanka)

⬆️ Köpa CFD:s = ta en lång position
⬇️ Sälja CFD:s = ta en kort position (blanka)

➡️ Sälja CFD:s som du redan äger = nolla positionen
➡️ Köpa CFD:s som du tidigare har sålt/blankat = nolla positionen

När du tar en position i en CFD så satsar du på att värdet på till exempel en aktie, en råvara eller kryptovaluta skall öka eller minska. Aktien, råvaran eller kryptovalutan kallas då för den underliggande tillgången.

Om du trycker på köp så satsar du på att priset på den underliggande tillgången skall gå upp. Om du istället trycker på sälj så satsar du på att den underliggande tillgången skall gå ner (man kan lite förenklat säga att man blankar).

Detta är en av de stora fördelarna med CFD:s. Du kan på ett smidigt sätt satsa på nedgång. Man trycker helt enkelt bara på sälj och väljer hur stor position man vill ta.

I CFD:s finns en inbyggd hävstång. Den bygger på ett så kallat säkerhetskrav. Ett säkerhetskrav är ett krav på att du har minst ett visst belopp i cash på ditt konto för att du skall kunna ta en viss position.

Låt oss säga att du vill ta en position i guld som i bilden ovan. För att du skall få ta en position på ca 14 000 kr i guld så krävs det att du har ca 700 kr på ditt konto. Detta gör att du får en rejäl hävstång. Du satsar bara 700 kr men din position i guldet är på 14 000 kr. Säkerhetskravet här är då 5 %. Hävstången blir då 20 ggr (20x) när säkerhetskravet är 5 %. Du måste alltså ha 5 % av positionen storlek i cash på ditt konto.

Om din position går ner så kommer förlusten att dras från dina 700 kr. Eftersom positionen är så pass stor tack vare hävstången så behövs det väldigt små rörelser för att dina 700 kr skall dubbleras eller utraderas.

För att skydda sig mot detta så skall man se till att hålla nere storleken på sina positioner och ha rejäla marginaler på säkerhetskravet. För denna position vore det kanske rimligt att istället ha ca 7 000 kr i cash/säkerhet på sitt konto för att vara på den säkra sidan. Då har man minskat sin hävstång från 20 ggr ner till 2X. Om 7 000 kr är för mycket för dig att satsa så får du istället ta en mindre position.

Tar du för stora positioner så kommer ditt säkerhetskrav sannolikt att snabbt att raderas ut och din position kommer att stängas automatiskt.

Har du till exempel bara 700 kr på ditt konto så kanske du inte borde ta större positioner än max 1 400 kr eller liknande för att vara på säkra sidan.

Exempel:
Aktien Volvo Ab handlas för 100 kr. Du bedömer att Volvo ab kommer att stiga och köper då 10 st CFD:s med Volvo Ab som underliggande tillgång på nivån 100 kr. Din totala position/exponering är då 1000 kr i Volvo Ab.


Du har satt in 100 kr totalt på ditt CFD-konto. Om säkerhetskravet är 5 procent (%) så dras 50 kr från ditt konto som säkerhetskrav.

Om Volvo Ab stiger till 105 kr och du bestämmer dig för att stänga din position och sälja för 105 kr så har du har tjänat 5 kr x 10 = 50 kr på din affär exklusive eventuellt courtage. Det innebär att du gjort 50% i vinst på det kapital du satte in på ditt CFD-konto.

Om Volvo Ab istället sjunker till 90 kr och du bestämmer dig för att avsluta din position och sälja för 90 kr så har du förlorat 10 kr per CFD och du hade ju köpt 10 st. Du har alltså förlorat totalt 100 kr. Förlusten är lika stor som det belopp du satte in på ditt CFD-konto och det innebär att du har förlorat 100% av de pengarna du satte in på kontot.

Återbetalning

Alla optioner har en löptid, dvs. den tid som optionen är aktiv innan återbetalning sker av lånesumman (nominellt belopp). I regel återbetalas därmed 100 % av lånesumman på obligationens förfallodag. På denna punkt finns däremot skillnader mellan kupongobligationer och nollkupongobligationer (se Olika typer av obligationer nedan).

Vad avgör priset?

  • Alternativa placeringar

Då obligationer ger en fast avkastning (ränta) är det lätt att jämföra avkastningen mot andra alternativ på räntemarknaden. Ger obligationerna högre ränta (i förhållande till risk) än övriga alternativ kommer de bli mer eftertraktade och därmed stiga i pris – och tvärtom.

  • Obligationens risk/avkastning

Räntenivån på obligationer avgörs av risken att emittenten (utgivaren) inte kan återbetala skulden. Räntan sätts när obligationerna tecknas och är sedan på samma nivå under hela löptiden. Detta oavsett om företaget får betydligt bättre kreditvärdighet under denna tid. Anses risken minska kan efterfrågan öka. Detta utifrån att avkastningen ökar i förhållande till risk.

  • Ränteläget på marknaden

Generellt ökar obligationerna i värde om styrräntan sänks. Detta utifrån att andra räntealternativ kommer ge sämre avkastning.

  • Kvarvarande löptid

En obligation med lång löptid kvar har ett högre pris än den med kort löptid kvar. Detta utifrån att den med lång löptid kommer att generera flera ränteutbetalningar.

Risker med obligationer

Kreditförlust

Eftersom obligationer är ett lån består risken främst i eventuell kreditförlust. Skulle utgivaren av obligationerna inte kunna återbetala det nominella beloppet kan investeraren förlora hela eller delar av detta.

Däremot står obligationer före aktier gällande utbetalningar från konkursboet. Det är en av orsakerna till den lägre risken än med aktier.

Detta är orsaken till att räntan är olika hög mellan olika företagsobligationer. Stora och ekonomiskt stabila företag har mycket god kreditvärdighet och kan därmed erbjuda obligationer med låg ränta. Detta medan företag som är mindre kreditvärdiga behöver ”locka” investerarna med högre ränta för att de ska vara beredda att ta den högre risken.

Inflationsrisk

Ökad inflation kan minska värdet på obligationen. Är inflationen högre än kupongräntan innebär det i realitet en förlust att äga den.

Likviditetsrisk

En annan risk är att obligationerna inte alltid kan säljas i förtid om så skulle önskas. Det kan vara för låg likviditet på marknaden eller att tekniska fel stoppar handeln. Är tanken att behålla obligationerna under hela löptiden uppstår inte likviditetsrisk.

Värderisk

Värdet på obligationerna styrs bland annat av kvarvarande löptid och ränteläget på marknaden. En risk är därmed att de köps till ett högre pris än vad de sedan kan säljas till. Tecknas de vid nyteckning och sedan behålls under hela löptiden uppstår inte denna risk.

Valutarisk

 I det fall som obligationerna ges ut i annan valuta uppstår även en valutarisk. Faller svenska kronan i värde i förhållande till valutan i obligationerna kan värdet alltså minska på grund av valutaförändringen.

Handelsstopp i fonder

Obligationsfonder framställs ofta som en trygg investering med relativt låg avkastning. Men ändå högre avkastning än ett sparkonto. En händelse under våren 2020 visar att det däremot finns en risk – som många inte tänker på.

Under coronapandemin var säljtrycket enormt på flera obligationsfonder. Vissa ansåg att risken hade blivit för stor med en ökad mängd företagskonkurser och för andra öppnade det sig investeringsmöjligheter inom andra områden.

Säljtrycket blev så stort på exempelvis Spiltan Högräntefond att fonden inte klarade av att sälja av innehavet i samma utsträckning. Marknaden var helt enkelt för illikvid. Resultatet blev att handeln helt enkelt stoppades i fonden. Det gick varken att göra insättningar eller uttag. Värdet fortsatta förändras över tid – utan att spararna kunde agera. Detta gällde även flera andra fondbolag, vilka fick stark kritik från småsparare.

Olika slags obligationer

Kupongobligationer

En kupongobligation tecknas för samma belopp som återbetalning sedan sker till. Under dess löptid betalas ränta på obligationen. Detta på samma sätt som ett sparkonto ger löpande ränta.

Nollkupongobligationer

När nollkuponger utfärdas sker detta till underkurs. Med andra ord att priset för en nollkupong är lägre än det belopp som kommer att återbetalas på förfallodatumet. Avkastningen är därmed skillnaden mellan teckningskursen och värdet på förfallodatumet. Någon ränta ges däremot inte.

”Sparobligationer”

Mellan 1960 och 1987 utfärdade staten sparobligationer. I grunden hade dessa samma funktion som andra obligationer. Däremot var de inte möjliga att köpa/sälja dvs. äganderätten kunde inte överlåtas. Därmed uppfyllde de inte alla kriterier för att vara en riktig obligation.

Säkerställda obligationer

Sedan 2004 kan kreditinstitut ge ut ”säkerställda obligationer”. I likhet med andra obligationer är detta ett lån till företaget. Men i detta fall med en säkerhet i de hypotekskrediter, med säkerhet i fastigheter, som institutet gett.

Premieobligationer

Premieobligationer är kupongobligationer där all ränta läggs i en gemensam ”pott”. Räntan fördelas sedan på ett antal vinster, på olika nivåer, som lottas ut till alla ägare av dessa obligationer. Alla som äger obligationerna får tillbaka det nominella beloppet när de förfaller. Utöver detta belopp kan alltså vinster från ”potten” vinnas under löptiden.

Eventuella vinster betalas ut till det bank- eller plusgirokonto som är kopplat till det värdepapperskonto där obligationerna är registrerade. Finns inte detta skickas en bankgiroavi ut till folkbokföringsadressen.

Genom att köpa ett visst antal premieobligationer i rad (nummer i följd) garanteras en viss vinst. Detta eftersom vissa vinster delas ut inom varje serie. Det kallas för garantivinst.

Sedan 2020 ger inte Riksgälden ut några nya premieobligationer. Detta utifrån att ”Riksgäldens bedömning är att premieobligationerna inte längre kan uppfylla målet att minska kostnaden för statsskulden” (Riksgälden.se.) Sista året som obligationerna gavs ut var 2016. Aktiva premieobligationer kan handlas med via börsen och ger vinster enligt gällande villkor.

Realobligation

En obligation med en fast realränta. Det innebär att obligationen ger en fast ränta och utöver detta ger ersättning utifrån inflation i landet. På detta sätt inflationssäkras investeringen.

Krigsobligation

En krigsobligation kan ges ut av en stat i händelse av krig eller beredskap för krig. Kapitalet som staten får in är därmed ämnad att användas för ett försvarsändamål. I Sverige såldes krigsobligationer under början av 40-talet (andra världskriget).

Det är därmed enbart syftet med obligationen som gör den unik. I övrigt är dessa generellt uppbyggda på samma sätt som andra statsobligationer.

Gröna obligationer / Sociala obligationer

Företagsobligation där pengarna är öronmärkta för att användas inom ett förutbestämt miljöprojekt. Med sociala obligationer menas att pengarna är öronmärkta för ett socialt projekt.

Tips!
Både Nordnet.se och Avanza.se erbjuder 0 kr i courtage vid aktiehandel samt 0 kr i fondavgifter för alla som har upp till 50 000 kr på kontot. Delar du upp dina pengar mellan Nordnet & Avanza kan du alltså utnyttja bägge deras erbjudanden. Det är gratis att öppna konton både hos Nordnet och Avanza.

✅ 0 kr i courtage vid aktiehandel
✅ 0 kr i fondavgifter

Erbjudandet gäller för alla som har ett samlat sparande på max 50 000 kr hos Avanza. Samlat sparande = kassa plus investeringar.

✅ 0 kr i courtage vid aktiehandel
✅ 0 kr i fondavgifter

Erbjudandet gäller för alla som har ett samlat sparande på max 50 000 kr hos Nordnet. Samlat sparande = kassa plus investeringar.

Öppna konto hos båda💡
genom att öppna konto hos både Nordnet och Avanza kan du dela upp dina pengar och utnyttja deras erbjudanden till max. Om du exempelvis har 90 000 kr så sätter du in 45 000 kr hos Nordnet och 45 000 kr hos Avanza. Då kan du handla aktier och fonder helt utan avgifter för totalt 90 000 kr.

Vad är courtage?
Courtage är kostnaden för att köpa och sälja aktier. Nordnet och Avanza bjuder på denna kostnader så länge du har under 50 000 kr på kontot.

Vad är fondavgift?
Fonder tar ut en avgift för att de förvaltar dina pengar. Nordnet och Avanza bjuder på dessa avgifter så länge du har under 50 000 kr på kontot.

Emittenter – Utgivare

Utgivaren av en obligation heter emittent. Det är främst stater och företag men det finns även exempelvis kommuner som ger ut obligationer.

Staten

Statsobligationer ges ut av staten. Det blir därmed ett sätt för staten att låna pengar istället för att låna av en bank. Detta är ett av det säkraste investeringsalternativet eftersom staten står som garant för lånet. Det innebär även att räntan är mycket låg.

Företag

Företag som är i behov av kapital kan exempelvis teckna ett banklån eller ge ut obligationer. Att investera i dessa innebär därmed att pengar lånas ut till företaget under obligationens löptid.

Det är företagets kreditvärdighet som avgör vilken ränta som obligationen behöver ha. Företag med mycket god kreditvärdighet kan därmed erbjuda betydligt lägre ränta än företag med större risk. De senare kallas även för High Yield.

För att en korrekt ränta ska erbjudas, i förhållande till risken, låter många företag ratinginstitut genomföra en riskbedömning. Bland dessa finns exempelvis Standard & Poors. Dessa ger kreditbetyg från AAA (stater som Sverige och Norge) till D (förestående konkurs). De under BB+ klassas som High Yield. De med bättre betyg klassas som Investment Grade.

Även dessa är generellt på mycket höga belopp och vänder sig primärt till institutionella investerare. För privatpersoner är det istället fonder mot företagsobligationer som är enklast att investera i.

Bostadsinstitut

Bostadsobligationer ges ut av bostadsinstitut och har bostäder som säkerhet. Genom att det finns reella tillgångar som säkerhet är dessa obligationer säkrare än andra företagsobligationer. Därmed ges generellt även lägre ränta.

När är obligationer bra investering?

Riskbalansering

Investeringar i stats- och företagsobligationer kan ske för att riskbalansera en investeringsportfölj. Istället för att ha likvida medel sätts kapitalet i statsobligationer. Det är däremot viktigt att kontrollera utgivaren av obligationerna då detta avgör risknivån.

Förväntad lägre styrränta

En investerare som förväntar sig sänkt styrränta kan investera i obligationer utifrån att dessa generellt ökar i värde om styrräntan sänks. Detta förutsätter däremot att den allmänna marknadstron inte är att styrräntan kommer att sänkas eftersom detta i så fall redan kan vara inräknat i kursen.

Kortsiktig investering

Aktier är långsiktig investering, oftast på minst 5 år. Ska ett sparande ske under kortare tidsperiod kan obligationer vara ett alternativ. Detta för att inte ta för stor risk.

Vid finansiell oro

Vid finansiell oro söker investerare alltid tryggare alternativ. Risken anses helt enkelt för stor att vara överviktad mot exempelvis aktiemarknaden.

Grafen nedan visar SEB Obligationsfond (Grön) i förhållande till OMX Stockholm 30 (Orange) under tidsperioden 2007-07-13 och 2008-10-27. Den period som kallas för Finanskrisen. Finansiell oro låg bland annat bakom att efterfrågan på tryggare alternativ ökade. Fonden ökade under denna tid med ca 8 % medan OMX föll med närmare 60 %.

Ännu kraftigare skillnad var det under IT-kraschen (2000-03-07 till 2002-10-10) då obligationsfonden ökade med ca 16 % och OMX föll med ca 75 %.

obligationer IT kraschen

Ordlista för obligationer

Kupongränta
Räntan som ges på kupongobligationer

Nominellt belopp
Beloppet som ska återbetalas på förfallodatumet. På kupongobligationer är det därmed samma belopp som obligationen tecknades till från början.

Aktieindexobligation
En sparform som kombinerar nollkupongobligationer (låg risk) med optioner (hög risk). Sparformen har fått kritik för att vara för komplex för att privatpersoner att förstå och dessutom till allt för höga avgifter. Kallas även för aktieobligation, börsobligation eller indexobligation Läs mer om aktieindexobligationer

Löptid
Tiden som obligationen löper. Från inteckningsdatum till förfallodag

Förfallodag
Den dag som obligationen förfaller och därmed nominellt belopp betalas tillbaka

Konvertibel
En obligation som innehavaren har rätt byta till en aktie som då har en bestämd kurs. Detta under en specifik tidsperiod. Läs mer om konvertibel.

Emittent
Utgivaren av obligationen

Ränteduration
Hur känslig en obligation är för förändringar som sker i marknadsräntan. Med ränteduration på 1,5 innebär det att obligationen förväntas gå upp 1,5 % om styrräntan sänks med 1%.

Ta del av hela marknaden via IG💡

IG.com/se erbjuder en kostnadsfri app & plattform
✅ Följ hela världens marknader dygnet runt i realtid
✅ Följ & handla på börsen även när den är stängd
✅ App & plattform är mycket bra för teknisk analys
✅ Lika smidigt att gå kort som att gå lång (satsa på uppgång eller nedgång)
✅ Följ & handla råvaror, index, valutor, aktier & kryptovalutor.

  • IG är en populär CFD-mäklare bland svenskar.
  • Deras kostnadsfria plattform & app är mycket bra för teknisk analys.
  • De erbjuder handel på stängda marknader under kvällar och helger vilket ger möjlighet att ta en position efter marknaden har stängt eller innan den öppnat. Man kan exempelvis ta en position i indexet OMXs30 innan marknaden öppnar på morgonen eller efter stängning på kvällen.

Det går inte att handla CFD:s inom ISK eller kapitalförsäkring men IG rapporterar in alla dina affärer till skatteverket så de kommer förtryckta i din deklaration. Du behöver alltså inte göra något själv, bara godkänna deklarationen. Har du gått back på årets sammanlagda handel hos IG får du tillbaka pengar på skatten. Har du gått plus på årets sammanlagda handel betalar du 30 % i skatt på vinsten, precis som vid vanlig aktiehandel.

CFD (Contract For Difference) är ett derivatinstrument som gör det enkelt att ta en lång eller kort position i underliggande tillgångar så som råvaror, aktier, index, kryptovalutor & valutor.

Man äger inte den underliggande tillgången direkt när man köper en CFD, man äger istället ett instrument som följer/trackar den underliggande tillgångens kurs.

⬆️ Lång position = du tjänar pengar om priset går upp
⬇️ Kort position = du tjänar pengar på att priset går ner (blanka)

⬆️ Köpa CFD:s = ta en lång position
⬇️ Sälja CFD:s = ta en kort position (blanka)

➡️ Sälja CFD:s som du redan äger = nolla positionen
➡️ Köpa CFD:s som du tidigare har sålt/blankat = nolla positionen

När du tar en position i en CFD så satsar du på att värdet på till exempel en aktie, en råvara eller kryptovaluta skall öka eller minska. Aktien, råvaran eller kryptovalutan kallas då för den underliggande tillgången.

Om du trycker på köp så satsar du på att priset på den underliggande tillgången skall gå upp. Om du istället trycker på sälj så satsar du på att den underliggande tillgången skall gå ner (man kan lite förenklat säga att man blankar).

Detta är en av de stora fördelarna med CFD:s. Du kan på ett smidigt sätt satsa på nedgång. Man trycker helt enkelt bara på sälj och väljer hur stor position man vill ta.

I CFD:s finns en inbyggd hävstång. Den bygger på ett så kallat säkerhetskrav. Ett säkerhetskrav är ett krav på att du har minst ett visst belopp i cash på ditt konto för att du skall kunna ta en viss position.

Låt oss säga att du vill ta en position i guld som i bilden ovan. För att du skall få ta en position på ca 14 000 kr i guld så krävs det att du har ca 700 kr på ditt konto. Detta gör att du får en rejäl hävstång. Du satsar bara 700 kr men din position i guldet är på 14 000 kr. Säkerhetskravet här är då 5 %. Hävstången blir då 20 ggr (20x) när säkerhetskravet är 5 %. Du måste alltså ha 5 % av positionen storlek i cash på ditt konto.

Om din position går ner så kommer förlusten att dras från dina 700 kr. Eftersom positionen är så pass stor tack vare hävstången så behövs det väldigt små rörelser för att dina 700 kr skall dubbleras eller utraderas.

För att skydda sig mot detta så skall man se till att hålla nere storleken på sina positioner och ha rejäla marginaler på säkerhetskravet. För denna position vore det kanske rimligt att istället ha ca 7 000 kr i cash/säkerhet på sitt konto för att vara på den säkra sidan. Då har man minskat sin hävstång från 20 ggr ner till 2X. Om 7 000 kr är för mycket för dig att satsa så får du istället ta en mindre position.

Tar du för stora positioner så kommer ditt säkerhetskrav sannolikt att snabbt att raderas ut och din position kommer att stängas automatiskt.

Har du till exempel bara 700 kr på ditt konto så kanske du inte borde ta större positioner än max 1 400 kr eller liknande för att vara på säkra sidan.

Exempel:
Aktien Volvo Ab handlas för 100 kr. Du bedömer att Volvo ab kommer att stiga och köper då 10 st CFD:s med Volvo Ab som underliggande tillgång på nivån 100 kr. Din totala position/exponering är då 1000 kr i Volvo Ab.


Du har satt in 100 kr totalt på ditt CFD-konto. Om säkerhetskravet är 5 procent (%) så dras 50 kr från ditt konto som säkerhetskrav.

Om Volvo Ab stiger till 105 kr och du bestämmer dig för att stänga din position och sälja för 105 kr så har du har tjänat 5 kr x 10 = 50 kr på din affär exklusive eventuellt courtage. Det innebär att du gjort 50% i vinst på det kapital du satte in på ditt CFD-konto.

Om Volvo Ab istället sjunker till 90 kr och du bestämmer dig för att avsluta din position och sälja för 90 kr så har du förlorat 10 kr per CFD och du hade ju köpt 10 st. Du har alltså förlorat totalt 100 kr. Förlusten är lika stor som det belopp du satte in på ditt CFD-konto och det innebär att du har förlorat 100% av de pengarna du satte in på kontot.

Lämna en kommentar