När du sparar pengar så finns det olika mål med sparandet. Man brukar ofta dela upp dessa beroende på om man sparar på kort sikt eller lång sikt, valet av hur pengarna sedan placeras brukar sedan bero på hur snabbt man sedan vill ta ut dem igen.
I den här artikeln går vi igenom frågor kring om man skall välja räntefond eller sparkonto och hur dessa bägge sparformer fungerar när du sparar pengar och hur du kan använda dessa i ditt kortsiktiga eller långsiktiga sparande.
Vad är en räntefond?
Att spara sina pengar inom en räntefond innebär en lägre risk än om du exempelvis sparar i en aktiefond eller direkt i aktier. Du har här inte samma möjlighet till större värdeökningar, eller minskningar, utan istället en tryggare, men mindre, värdeökning. Det är ganska vanligt att en räntefond ökar med runt 3 % årligen över tid vilket är bättre än vad de flesta har som ränta på ett lönekonto. En räntefond köper du andelar av precis som en vanlig aktiefond hos din bank eller hos olika nätbanker som Avanza och Nordnet.
Ett mycket viktigt val som du behöver göra är förstås vilken räntefond som skall väljas? Här är det viktigt att förstå att den avgift som fondförvaltaren tar för räntefonden behöver vara så pass låg att du tjänar så mycket som möjligt på din placering. Det går att hitta räntefonder som har avgifter på 0,1 % och en årlig avkastning över tid på cirka 3 %.
I informationen kring räntefonder brukar begrepp som räntebärande papper, obligationer, korta räntefonder och långa räntefonder nämnas. Här nedan förklarar vi dessa begrepp:
- Räntebärande papper: En räntefond kan bestå av räntebärande papper, dessa kan bestå av obligationer (se nedan) och ges ut av kommuner, företag eller av staten. För dessa aktörer är det ett sätt låna pengar till sin verksamhet. Man kan alltså säga att aktören lånar pengar av dig (via räntefonden) i form av en obligation och för detta så betalas ränta ut till dig.
- Långa räntefonder: Här lånas pengar ut, via obligationer, till dig och löptiden för lånet är längre än ett år. Dessa kallas ibland också för obligationsfonder.
- Korta räntefonder: Här är löptiden istället mindre än ett år.
- Obligationer: En obligation är en skuldförbindelse, dvs ett slags lån, mellan en aktör som lånar ut pengar och en mottagare av denna. Som nämns ovan så gäller ofta denna skuldförbindelse under mer än ett år.
Vad är ett sparkonto?
De allra flesta känner till begreppet sparkonto och vad detta innebär. Det är heller inte lika många förvirrande begrepp involverade kring detta som det är kring räntefonder. Förenklat kan man säga att du i ett sparkonto lånar ut pengar till banken och att du för detta får pengar, dvs ränta. När man väljer ett sparkonto kan det först vara bra att fundera igenom hur länge som du vill låsa upp dina pengar på detta konto. Oftast får du bättre ränta ju längre som du håller kvar dina pengar på kontot.
Som exempel brukar räntan på ett vanligt personkonto/lönekonto vara mycket låg men där behöver man också sätta in och ta pengar mycket ofta. På ett sparkonto där du kan tänka dig att låsa pengarna under en längre tid kan du få lite högre tänta. Vi har en lista på olika sparräntor här. Om det är mycket hög ränta så kan det också vara aktuellt att hålla koll på att banken har insättningsgaranti. Det här innebär att det finns en statlig garanti att du får tillbaka dina pengar om banken skulle gå i konkurs.
Välja räntefond eller sparkonto – Jämförelse
Som du märker så liknar avkastningen (dvs ränteinkomsterna) ganska mycket varandra i bägge dessa sätt att spara pengar på. Om du väljer räntefonder så är det framförallt viktigt att du håller koll på avgiften för räntefonden. Denna måste vara så låg som möjligt för att du skall tjäna på ditt sparande. Om du väljer sparkonton med hög ränta så är det framförallt val kring hur länge du vill låsa dina pengar samt att hålla koll på insättningsgarantin som är viktigt.
Lär mer om sparande
Hej
Utan att binda kapitalet så betalar SBAB! 0,6 % i ränta. Vilken korträntefond slår det? Jag hittar ingen sådan.
Gör ni?