Investera i vete

Investering i priset på vete kan ske via exempelvis certifikat, futures eller i ETF:er. Det är då priset på kontraktsmarknaden (MATIF) som speglas i dessa värdepapper. 

Priset på vete påverkas av utbudet på marknaden, vilket i sin tur exempelvis påverkas av väder, eventuella exportstopp och geopolitiska kriser. Efterfrågan påverkas bland annat av ändrat konsumtionsmönster och ökad befolkningsmängd. Dessutom kan efterfrågan öka vid kraftigt ökade priser på andra jordbruksprodukter som kan ersättas med vete.  

Så investerar du i vete

Investeringar i vete (priset på vete) kan både ske i certifikat, CFD och fonder. De olika alternativen har olika fördelar. 

CFD:s

eToro och IG erbjuder CFD-handel i ett stort antal råvaror, betydligt fler än vad exempelvis Avanza och Nordnet erbjuder. Fördelen är även att det är möjligt att gå kort eller lång samt att hävstångshandel erbjuds med valbar hävstång.

eToros handel med CFD sker i Wheat Future Contract med förutbestämd löptid. När en position öppnas framgår även dess löptid vilket betyder att den automatisk löses in på angivet datum. Detta sker månadsvis eller varannan månad. 

Hos IG finns däremot vete-CFD:s utan löptid.

Fonder

Fördelen med fonder är den diversifiering som sker i olika tillgångar. Det finns däremot ytterst få fonder med stor exponering mot just vete, däremot vissa med bredare exponering mot olika jordbruksråvaror.  

Fond kan vara ett bra alternativ vid en tro om allmänt högre jordbrukspriset. Däremot kommer fonden inte påverkas i någon större grad av enskilda geografiska händelser som påverkar enbart vetemarknaden. 

WisdomTree Agriculture är en ETF med exponering mot olika jordbruksråvaror. Det är exempelvis majs, soja, vete, socker och kaffe. Fondens mål är att följa Bloomberg Agriculture Index vilket är ett sammansatt index av 9 jordbruksråvaror. Nedan visas utvecklingen mellan 2017 och 2022. 

Interaktiv graf

Vete som marknad

I likhet med all råvaruhandel sker handeln med vete på en finansiell marknad och en fysisk marknad. Den finansiella marknaden innebär handel i kontrakt (MATIF) och är den marknad som används när investerare exponerar sitt kapital mot vetepriset. Den fysiska marknaden är mer lokal och speglar vad exempelvis uppköpare och producenter av livsmedel betalar för det vete de behöver köpa in. 

Finansiella marknadspriser – vete MATIF

Vid handel med vete på den finansiella marknaden sker detta alltid i standardiserade kontrakt utifrån exempelvis kvalitéer, volym, kontraktsstorlek och leveranssort. Kontrakten är alltså identiska och skiljer sig enbart utifrån pris och leveransmånad (sep, dec, mars och maj)

Vid handel på EURONEXT, ofta benämnd som MATIF, sker handeln på den europeiska marknaden och följer därmed den standard som gäller inom Europa. Vid investeringar i certifikat, CFD eller andra finansiella instrument, med vete som underliggande tillgång, är det alltså priset på MATIF som avgör värdet. Handel på den finansiella marknaden sker primärt av följande aktörer:

• Hedgeaktörer – Kontrakt används för att prissäkra de egna tillgångarna. Detta genom att det både är möjligt att teckna köp- och säljkontrakt. Bland de som investerar som hedge finns exempelvis lantbrukare, handlare och företag som jobbar inom produktion och förädling. 
• Investerare  – Investerare använder kontrakt som ett sätt att exponera sitt kapital mot vetemarknaden. Den stora skillnaden, mot att handla med hedge, är att investerarna aldrig låter kontrakten löpa ut. De säljs alltid innan förfallodag vilket innebär att de aldrig behöver köpa/sälja den fysiska varan. 

Generellt rör sig finansmarknadspriserna (pris på kontrakt) kraftigare än priset på fysisk vara. Detta exempelvis vid tecken på torka, krig eller andra faktorer som kan påverka utbudet. 

Marknadspris fysisk vara

Marknadspriset på den fysiska varan (vete) skiljer sig alltså en del från priset på de löpande kontrakten. I detta fall styrs priset primärt av utbud och efterfrågan och inte alls i lika stor utsträckning av spekulation som på den finansiella marknaden. 

”Medan det endast finns ett marknadspris på vete MATIF, finns det otaliga marknadspriser på vete runt om i Europa. Det beror på kvalitet, paritet (dvs. om varan är såld med eller utan frakt, bil, båt etc.) leveranssort, båtstorlek, leveranstid, lastnings- och lossningskapacitet. / Lantmännen Maskin

Vad styr vetepriset?

Som alla finansiella produkter styrs priset av utbud och efterfrågan. Det är däremot betydligt fler faktorer som kan påverka utbudet än efterfrågan då vete är en basprodukt inom livsmedels- och foderindustrin. Nedan nämns några faktorer som kan påverka priset. 

Geopolitiska kriser

Att politiska kriser och krig kan påverka priset på vete blev mycket tydligt under våren 2022. Ryssland invaderade Ukraina varpå stor oro på världsmarknaden för flera råvaror uppstod. Ukraina kallas ibland för ”Europas kornbod” och med bland annat förstörd infrastruktur förväntades skörden blir betydligt lägre under 2022 – något som påverkade priset. Dessutom infördes snabbt hårda sanktioner mot Ryssland vilket begränsade utbudet ytterligare. 

Grafen nedan visar tydlig korrelation mellan krigsutbrottet 24:e februari och ett kraftigt ökat vetepris. Under de första sju dagarna av kriget ökade priset med 70%! (Vete är blå med OMX30 är Orange)

Om grafen zoomas ut och istället visar priset på vete de fem senaste åren, före kriget, visas effekten av kriget ännu tydligare. Samtidigt gick det att se något högre prisnivåer redan från början av 2021 och framåt – vilket eventuellt kan kopplas till högre energipriser samt inflationsoro. 

Energipriser

Många bönder säljer vete på kontrakt vilket innebär att priset fastställs inför skörd. Det skapar en stabilitet men innebär även att de påverkas av snabba förändringar i kostnader på exempelvis energi och drivmedel.

Inflation

Inflation brukar gå hand i hand med högre råvarupriser. Därmed kan en investering i en korg av olika råvaror ses som hedge mot inflation. Visserligen påverkas primärt råvaror inom energi samt basmetaller men det kommer även påverka mjuka råvaror, dvs. jordbruksråvarorna. 

Väder

”Värmebölja i Västeuropa och för mycket regn i Östeuropa har gjort råvaruhandlarna oroliga och drivit upp vetepriserna”

Citat är från Privata Affärer 2010 och visar tydligt hur vädrets makter påverkar priset. I detta fall påverkades priset på flera jordbruksråvaror exempelvis majs och korn. Samma år hade Ryssland den värsta torken på 130 år och sammantaget ökade priset på vete ca 50 % under våren och sommaren 2010. 

Exportstopp

I likhet med att ökad export kan sänka priset kan exportstopp resultera i högre priset. Det finns flera länder som tidvis har haft exportstopp för att primärt använda råvaran inom landet. En av de faktorer som resulterade i att vetepriset sjönk under sommaren 2011 var att Ryssland upphävde sitt exportstopp. Detta sammanföll med att Kinas jordbruksdepartement offentliggjorde att årets veteskörd skulle bli större än förväntat. 

Påverkas av andra jordbruksråvaror

Under våren 2011 var det god skörd samtidigt som lagerhållningen var god. Ändå gick priset uppåt. I detta fall handlade det en ökad efterfrågan på grund av brist på en annan jordbruksråvara, majs. Detta utifrån att högkvalitativt vete blev ett alternativ för foderproducenter när priset på majs var för högt. 

I de fall som en jordbruksråvara delvis kan ersättas med en annan jordbruksråvara påverkar alltså prisnivåerna varandra.