Zombieföretag

Zombieföretag är företag som under en längre tid inte klarar av att finansiera sin verksamhet utan måste ta lån för att kunna fortsätta driva sin verksamhet vidare. Företaget överlever endast på grund av att räntorna är låga och att det är lätt att få låna pengar. När räntorna stiger och det blir svårare att låna pengar kommer dessa företag att gå i konkurs eftersom de inte har råd att betala räntorna på sina lån längre.

Även om det inte finns någon exakt officiell förklaring så brukar det nämnas att dessa företag kännetecknas av att de haft en räntetäckningsgrad på mindre än 1 % under minst tre år.

Ur i ett nationalekonomiskt perspektiv resulterar en stor andel zombieföretag i ett land att ekonomin stagnerar. Detta bland annat genom att kapital allokeras av dessa företag samtidigt som de tar arbetskraft som istället kunnat användas i mer livskraftiga företag. Orsaken att de ändå överlever är att de låga räntorna och bankernas vilja att premiera dem som låntagare.

Ur ett investerarperspektiv är det viktigt att undvika företagen som inte har någon reell möjlighet att skapa vinst. Företag som enbart lever vidare tack vare nya krediter med extremt låg ränta får det svårt när räntorna stiger och tillgången på billigt kapital blir sämre. Det blir därmed ännu viktigare att analysera företagens ekonomi för att hitta ”guldkornen”.

• Zombieföretag – Företag som under lång tid inte klarar av att betala sina skulder med egna vinster
• Zombieekonomi – Ekonomi med svag produktivitet och tillväxtkraft

Definition av zombieföretag

En definition av zombieföretag är:
Företag som har en räntetäckningsgrad på mindre än 1 % tre år i rad

Räntetäckningsgrad anger ett företags förmåga att betala de finansiella kostnaderna (räntan) och om räntetäckningsgraden är under 1 % innebär det alltså att intäkterna inte räcker för dessa kostnader.

En annan definition är:
Företag som inte klarar att betala sina skulder med egna vinstmedel över en längre period.

I praktiken innebär det samma sak men här anges inte exakt period. Oavsett så innebär det att företaget inte kan hantera sina finansiella kostnader och har mycket dålig lönsamhet. Främst hittas därmed dessa företag inom branscher som generellt är i behov av större kapital och har lätt att låna.

Exempelvis:

• Råvaruindustrin
• Fastighetsbranschen
• Industrier med större maskiner

Utöver extremt svag ekonomi har dessa företag gemensamt att de (när de blir för många) påverkar den ekonomiska utvecklingen i ett land negativt.

Problemet för nationalekonomin

Kan zombieföretag ses som ett enskilt problem för de som driver dessa företag eller är det ett samhällsekonomiskt problem som påverkar den ekonomiska utvecklingen? De experter som ser kritiskt på utvecklingen nämner bland annat dessa negativa följder.

• Bidrar inte till samhällsekonomin

De företag som har låga vinster, erbjuder låga löner och inte är med och utvecklar branschen bidrar i betydligt mindre grad till samhällsekonomin än de företag som har goda möjligheter att utvecklas. Enligt OECDs beräkningar skulle multifaktorproduktiviteten i näringslivet höjas om andelen zombisföretag skulle minskas till en minimal nivå.

• Skapar glapp mellan löner och produktivitet

Zombieföretagen drar ner den genomsnittliga lönsamheten på grund av att skillnaden mellan lönenivåerna och produktiviteten ökar. Det påverkar därmed icke-zombie företag då kreditgivarna ställer högre lönsamhetskrav på dem.

• Kan skapa bromsklossar och stagnation

Dessa företag allokerar ekonomiskt och mänskligt kapital som skulle kunna använts till mer expansiva och välmående företag. På detta sätt skapar de, vid större mängd zombieföretag, en stoppkloss i ekonomin.

“Zombies make it harder for new companies to enter a market and for existing, more productive companies to grow” – Washington Post

Icke-zombieföretag hålls därmed tillbaka på grund av brist på kapital eller arbetskraft. Dessutom skapas inte den sunda konkurrens som behövs för innovativ utveckling. På detta sätt blir även vanliga företag allt mer ”zombifierade” i ett land där många företag är zombieföretag.

• Skapar moment 22 eller ”Den japanska fällan”

Det skapas även ett slags ”moment 22” som är svår att hitta en ekonomiskpolitisk lösning på. Räntan sänks generellt vid en lågkonjunktur för att skapa ekonomiska förutsättningar för företagen att växa. Men samtidigt är det just den låga räntan som till stor del ligger bakom den ökade mängden av zombieföretag. För att bekämpa lågkonjunkturen, som dessa bolag delvis är orsak till, sänks räntan – vilket alltså gynnar zombieföretagen.

Låga räntor efterfrågas vid svag konjunktur – Andelen zombieföretag ökar – Fallande produktivitet – Försämrade ekonomisk tillväxt – Lägre räntor efterfrågas…

• Håller kapital som skulle kunna lånats ut till expansion

Ännu en nackdel är att icke-zombieföretag kan få det svårare att få lån inom branscher där andelen zombieföretag är hög.

Ökad utlåning till zombieföretag leder normalt till att andelen dåliga lån ökar för finansiärerna (banker) och därmed minskar utrymmet för utlåning till övriga, mer produktiva företag.  / Teknikföretagan.se

• En ”bubbla”

Zombieföretag är alltid nära konkurs – förutsatt att inte de inte får nytt kapital. Finns det många av dessa företag i en ekonomi finns risken att ett stort antal går i konkurs ungefär samtidigt. Det ”livgivande” kapitalet kan inte tillföras hur länge som helst och börjar konkurserna komma kan investeraren bli mer försiktiga och fler konkurser kommer. Ingen ekonomi mår bra av allt för många företagskonkurser och dessutom inte om dessa främst sker inom samma branscher.

Varför överlever zombieföretagen?

• Kapital lånas frikostigt ut till låga räntor
• För att inte företagen ska gå i konkurs ges ytterligare lån
• Avkastning sker allt mer via illikvida tillgångar
• Låg ränta ger inte några andra investeringsalternativ än börsen

”Den japanska fällan”

De som lyfter fram faran med zombieföretag brukar ofta nämna ”den japanska fällan” som ett exempel på vad resultatet kan bli om inte penningpolitiken förs för att dämpa tillväxten av dessa företag.

Långt innan Sverige, och ett flertal europeiska länder, kraftigt sänkte sina styrräntor hade Japan valt denna väg. Men resultat blev inte som önskat då inflationen inte ökade till den förväntade nivån. Den låga räntan innebar att bankerna höll liv i zombieföretagen vilket i sin tur skapade stagnation i ekonomin. Trots mycket låga räntor har inte produktionstillväxten ökat.

Den japanska fällan innebär därmed att de ekonomiska beslut som tagits har skapat en stagnerande ekonomi och att de insatser som genomförts snarare gett motsatt effekt. Att höja räntan skulle visserligen minska andelen zombieföretag men även slå negativt mot andra delar av företagstillväxt. De är därmed fast i den japanska fällan.

Låga räntor krävs för att få upp inflationen – Låga räntor ger zombieföretag grogrund vilket minskar tillväxten och möjligheten att få upp inflationen.

Det var även i Japan som begreppet för första gången myntades – under 90-talets finansbubbla. Istället för att acceptera mängder av företagskonkurser valde man att låna ut pengar till dessa företag. Detta med tanken att företagen skulle överleva, fler skulle ha jobb osv. Resultatet blev stagnation.

Varför uppstår de?

Extremt låga räntor

Den främst orsaken till att zombieföretagen blir fler, och överlever, är de extremt låga räntor som erbjuds. För det första skapas mycket låga finansiella kostnader vilket innebär att företagen kan ta större lån. För det andra ser investerarna inte något alternativ i att välja räntebärande papper. Då tar de hellre en högre risk och investerar i företagsobligationer, aktier m.m.

Bankerna vill inte se kreditförluster

Vad gör en bank som lånat ut åtskilliga miljoner till ett företag när detta företag får likvida problem? Låter det gå i konkurs och får en kreditförlust? Alternativet är att ge ytterligare lån för att skjuta fram problemet – och hoppas på en framtida lösning.

Expansiv penningpolitik

Expansiv penningpolitik leder till låga räntor och ökande andel Zombieföretag.

Zombieföretag – eller förhoppningsföretag

Vad är skillnaden mellan zombieföretag och s.k. förhoppningsföretag? Bägge kan ju ha lägre räntetäckningsgrad än 1% under flera år.

Exempelvis visade Amazon röda siffror i många år innan de vändes till vinst. De investerare som trodde på företaget och väntade fick en extremt bra avkastning. Detsamma kan sägas om Tesla.

Förhoppningsföretag är främst startups eller företag med en ny innovativ produkt/tjänst. Ofta med en affärsidé som ligger i framkant rent tekniskt. Både Amazon och Tesla ligger i framkant inom sin bransch, driver utvecklingen framåt och hittas inom den nya digitala ekonomin.

Det kan jämföras mot zombieföreteagen som är företag som funnits länge och agerar på en mättad marknad. De har därmed egentligen ingen möjlighet att utvecklas till att skapa vinst – även om de ytterst sällan erkänner det förrän det är för sent.  

Försvinner zombieföretag vid högre räntor?

De som inte anser att zombieföretag är någon fara för ekonomin hävdar att marknaden kommer ”självsaneras” så fort som konjunkturen förbättrats och räntorna höjts.

Tack vare lån och investeringar överlever dessa företag vilket gör att människor har jobb att gå till. Detta till den dag då konjunkturen vänder och dessa företag går i konkurs på grund av högre räntor. Men då kommer de anställda även ha lättare att hitta andra jobb.

Frågan är bara hur man ser på hönan och ägget. Måste företagskonkurserna bli fler inom zombieföretagen för att högkonjunkturen ska kunna släppas fram och kapital allokeras till rätt branscher – eller måste högkonjunkturen komma först för att zombieföretagen ska bli färre?