Kassalikviditet

Kassalikviditet påvisar ett företags betalningsförmåga på kort sikt – vanligtvis inom ett år. Är nyckeltalet 1 eller högre förväntas företagets omsättningstillgångar täcka dess kortfristiga skulder.  

Formel för uträkning av kassalikviditet

Decimalform:
Kassalikviditet = (Omsättningstillgångar – varulager och pågående arbeten) / Kortfristiga skulder  

Procentform:
Kassalikviditet = (Omsättningstillgångar – varulager och pågående arbeten) / Kortfristiga skulder * 100

Räkneexempel:

Korvbolaget AB
– Varulager 10.000 kr
– Kundfordringar 25 000 kr (omsättningstillgång)
– Likvida medel 60 000 kr (omsättningstillgång)
– Leverantörsskulder 30 000 kr (kortfristig skuld)
– Övriga kortfristiga skulder 20 000 kr (kortfristig skuld)

Kassalikviditet = (Omsättningstillgångar – varulager och pågående arbeten) / Kortfristiga skulder 

(25 000 + 60 000 – 10 000) / (30 000 + 20 000 ) = 1,5

Med en kassalikviditet på 1,5 har alltså Korvbolaget möjlighet att betala sina kortfristiga skulder.

Varför är inte lager medräknat?

De omsättningstillgångar som ligger till grund för kassalikviditet är de som med säkerhet omvandlas till likvida medel. Ett företag som har ett lager vet inte hur svårt det är att sälja lagret eller hur mycket de kan få för detta.

I det fall som lagret omsätts mycket lätt till likvida medel används istället begreppet balanslikviditet. Det enda som skiljer dessa nyckeltal är om varulagret räknas med eller inte i omsättningstillgångarna.

Omsättningstillgång – Tillgång som löpande förbrukas, säljs eller på annat sätt kan ge likvida medel. Här finns exempelvis kundfordringar, varulager och likvida medel.

Kortfristiga skulder – Skulder som förväntas betalas inom ett år. Det kan exempelvis vara räntor, leverantörsskulder, skatter och semesterersättningar.

Anges i decimalform – eller i procent

Det vanligaste är att detta nyckeltal anges i decimalform. Ett företag kan därmed ha kassalikviditet på 3,0 eller 1,4 osv. Det förekommer däremot även att nyckeltalet presenteras i procentform vilket i detta fall skulle vara 300 % respektive 140 %.

Netto eller Brutto?

Likviditet Brutto:
Finns en checkkredit som inte är fullt utnyttjad kan den outnyttjade summan räknas med som tillgång. I detta fall benämns det som likviditet brutto.

Likviditet netto:
Motsatsen mot brutto, dvs att någon checkkredit inte räknas med i omsättningstillgångarna.

Gränsvärden – högt / lågt

Över 1
Är kassalikviditeten över 1 har företaget omsättningstillgångar (ej medräknat varulager och pågående arbeten) som är större än de skulder som ska betalas på kort sikt. Därmed kan skulderna förväntas betalas av företaget. Detta förutsätter däremot att de omsättningstillgångar som de har verkligen kan omsättas till likvida medel.

Under 1
I detta fall är företagets kortfristiga skulder större än de tillgångar som finns. Därmed finns en risk att företaget inte kommer att kunna betala deras skulder.

Vad innebär det?

För att långsiktigt lösa den ekonomiska situationen kan företaget:

• Teckna långfristiga lån och betala de kortfristiga skulderna
• Förhandla fram längre betalningsvillkor på leverantörsskulder
• Sälja långsiktiga tillgångar så som anläggningar m.m.

Mycket högt

Med mycket hög kassalikviditet är det visserligen säkert att skulderna kan betalas. Men samtidigt bör det ifrågasättas om företaget utnyttjar de omsättningstillgångar de har på ett effektivt sätt.

Beror även på omsättningstillgångarna & de kortfristiga skuldernas karaktär

Även om kassalikviditeten är lika mellan två olika företag så behöver det ändå inte betyda att företagen har lika stor möjlighet att betala sina kortfristiga skulder. Det beror på tillgångarna och skuldernas karaktär.

Omsättningstillgångarna

Grundtanken är att omsättningstillgångarna lätt ska kunna omsättas till likvida medel varpå dessa kan användas för att betala skulderna. Men karaktären på omsättningstillgångarna kan innebära att det är olika svårt att omsätta dem till likvida medel. (Se även rubriken Kassalikviditet och Balanslikviditet)

Kortfristiga skulderna

Även karaktären på de kortfristiga skulderna kan vara avgörande för hur lätt de kan återbetalas.

Karaktären på omsättningstillgångarna och de kortfristiga skulderna påverkar alltså företagets möjlighet att betala de kortfristiga skulderna.

Kassalikviditet vs Balanslikviditet

Skillnaden mellan kassalikviditet och balanslikviditet är att balanslikviditeten även innefattar varulagret.

Är det ett företag inom detaljhandeln kan det vara relativt lätt att sälja av lagret och därmed få likvida medel. I detta fall kan balanslikviditeten visa på betalningsförmågan på kort sikt. Förväntas det däremot vara svårt för företaget att sälja av lagret är kassalikviditeten mer relevant för att avgöra betalningsförmågan.