Räntefonder
Alla analyser, artiklar och övrig information på denna webbplats presenteras endast för informationsändamål. Inget av innehållet ska tolkas som professionell finansiell rådgivning, investeringsrekommendationer eller uppmaningar att köpa eller sälja värdepapper. Vi är inte registrerade som finansiella rådgivare enligt svensk lagstiftning, och vårt innehåll faller därför inte under reglerna för finansiell rådgivning till konsumenter.
Investeringsbeslut bör grundas på noggrann analys och professionell rådgivning från kvalificerade finansiella experter. Vi rekommenderar starkt att du konsulterar en oberoende finansiell rådgivare innan du fattar viktiga investeringsbeslut. Kom ihåg att alla investeringar medför risker - ditt kapital kan både växa och minska i värde, och det finns ingen garanti för att du får tillbaka dina ursprungliga investeringar. Tidigare resultat säger inget om framtida avkastning.
Genom att använda denna webbplats accepterar du att vi inte kan hållas ansvariga för eventuella ekonomiska förluster eller skador som kan uppstå baserat på informationen här.
På den här sidan så rekommenderar vi en del produkter och tjänster som vi själv gillar. Det kan vara böcker, tidningar eller nätbanker (IG, Avanza eller Nordnet till exempel). Ibland när vi rekommenderar något så får vi en provision och det är så vi drar in pengar för att ha resurser att driva sajten vidare.
Vi tycker att det är mycket viktigt att stå för det vi rekommenderar så sajten innehåller endast länkar till företag och tjänster som vi tycker är riktigt bra.
Innehållet i denna artikel
Räntefonder är fonder där innehavet består av räntebärande värdepapper. Det kan exempelvis vara obligationer utgivna av stater, kommuner eller företag. Det som primärt avgör risk är utgivarens kreditvärdighet.
Fördelen med räntefonder är den lägre risken i förhållande till aktiefonder. Fonderna kan exempelvis användas för att riskbalansera en investeringsportfölj eller för att nå god avkastning under tider då aktier förväntas ge negativ avkastning. Värdet på fondens tillgångar gynnas framförallt av fallande ränteläge i det land där obligationerna getts ut.
🔗 Se utbud av räntefonder hos Avanza
Vad är en räntefond? Varför investera?
En räntefond består av investeringar i olika räntebärande papper, främst obligationer. Beroende på utgivare av dessa obligationer blir risknivån/avkastningen olika hög. Det är exempelvis stor skillnad på om investeringar sker i svenska statsobligationer än om investering sker i företagsobligationer i europeiska företag med lägre kreditnivå.
Påverkas av räntan i landet
Det som primärt påverkar värdet på innehavet i en räntefond är ränteläget i det land som investeringar sker. Detta genom att räntebärande värdepapper stiger i värde om ränteläget i landet går nedåt. Detta sker utifrån att den avkastning som obligationer ger är fixerad till den nivå som sattes vid utgivandet av dessa obligationer.
Exempel:
En företagsobligation ger 5% per år och har en löptid på 10 år. Detta samtidigt som statslåneräntan i landet är 0,5%. Efter några år höjs statslåneräntan till 2,5 % vilket gör att nyutgivna liknande företagsobligationer har en ränta på 12,5 %. Det innebär därmed att de nyutgivna obligationerna är mer eftertraktade än de äldre – vilket därmed pressar ner priset på de äldre.
Stabilare än aktiefonder
Räntefonder har en betydligt lägre volatilitet än aktiefonder. Investeringar kan därmed ske vid oro på aktiemarknaden eller vid tron på att räntenivån kraftigt kommer att gå ner.
Diversifiering mot andra tillgångar
En väldiversifierad investeringsportfölj kan exempelvis ha aktier, räntor och alternativa tillgångar. Det är däremot viktigt att förstå att marknaden för företagsobligationer delvis har koppling till aktiemarknaden. Vid en kraftig lågkonjunktur ökar konkurserna och därmed även kreditförlusterna.
Vid kortare (eller längre) investeringsperspektiv
Förväntas investerat kapital användas inom 1 – 5 år kan räntefonder vara ett bättre alternativ än aktiefonder. Detta utifrån den betydligt lägre risken. Självklart kan även långsiktiga investeringar ske i räntefonder, exempelvis för riskbalansering i portföljen, som nämns ovan.
Olika typer av räntefonder
Korta räntefonder
Korta räntefonder investerar i räntebärande papper med en löptid på maximalt ett år. Det innebär därmed en låg risk eftersom ränteläget inte förväntas ändras avsevärt under ett par månader. Dessa kallas även för penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder.
(Räntefonder och risknivå – Bildkälla: Avanza.se)
Långa räntefonder
Långa räntefonder har räntebärande värdepapper med löptid på minst 1 år. Ofta sträcker sig dess löptid på 5 eller 10 år. Dessa investeringar har högre risk än de korta räntefonderna. Detta utifrån att fler händelser kan ske under löptiden som påverkar värdet av innehavet. Dessa kallas även för obligationsfonder.
(Risknivå för långa räntefonder. Bildkälla: Avanza.se)
Företagsobligationsfonder
Företagsobligationer är räntebärande papper med fast avkastning under en förutbestämd tidsperiod. Det kan därmed liknas med ett lån där de som köper dessa obligationer är långivare. Ju bättre kreditvärdighet desto lägre räntesats behöver företaget betala.
En räntefond som enbart har företagsobligationer investerar därmed enbart i denna sorts obligationer och inte i obligationer från stat eller kommun (med lägre ränta). Inom denna kategori hittas även de räntefonder med högst risk – dvs. High Yield Funds.
Realräntefonder
Realräntefonder är räntefonder som ger avkastning likt övriga obligationer men där även inflationsnivån i landet adderas till ränteavkastningen. Det innebär att en obligation exempelvis kan ge 2 % + inflation i landet. Vad inflationen beräknas på nämns i detta fall i informationen kring obligationen. Detta är därmed inflationssäkrade räntefonder.
🔗 Se realräntefonder hos Avanza
Fastighetsräntefonder
En fastighetsräntefond investerar uteslutande i lån till fastighetsbolag. Med en diversifierad portfölj minskas kreditrisken. Genom att investera i en sådan fond kan investeringar ske inom ISK/kapitalförsäkring. Exempel på räntefond inom denna kategori är Tessins fastighetsräntefond, den kan du investera i hos Nordnet.se.
Vad skiljer sig räntefonderna åt?
Risk – Vilka tillgångar sker investering i?
Lägst risk sker om fonden investerar i obligationer utgivna av stater och kommuner. Därefter kommer företagsobligationer från företag med hög kreditnivå. Högst risk uppstår med High Yields, dvs obligationer från företag med låg kreditsäkerhet.
Kort eller lång investering?
Som presenteras tydligt, högre upp i denna artikel, är det skillnad i korta och långa räntefonder. Detta framförallt gällande risknivå.
Valutasäkrad
Sker investeringar i annan valuta än den fonden handlas i uppstår valutarisk. Detta exempelvis vid investeringar i europeiska eller amerikanska stats- eller företagsobligationer. Ett fåtal av räntefonderna är valutasäkrade vilket därmed innebär att valutarisken är minimerad.
🔗 Se valutasäkrade obligationsfonder hos Avanza
Inflationssäkrad
Det spelar ingen roll om en räntefond ger 4 % i avkastning – om inflationen i landet är på 4%. Det skulle därmed innebära ett nollsummespel gällande reell avkastning. För att kompensera mot inflation kan fonder investera i Inflationssäkrade obligationer.
🔗 Se realräntefonder hos Avanza
Räntefonder med lägst avgift
Bland de räntefonder med med lägst avgift finns:
- Swedbank Robur Räntefond Kort
- AMF Räntefond Kort
- SEB Likviditetsfond SEK
- AMF Företagsobligationsfond
- AMF Räntefond Lång
Tänk på att:
Investeringssparkonto eller inte?
Med en schablonskatt på hela innehavet bör räntefonder som förväntas ge mycket låg avkastning inte hållas inom ett ISK eller en kapitalförsäkring. Det är i detta fall bättre att hålla fonden i en aktiedepå och betala 30 % på vinsten vid försäljning.
Sparkonto eller kort räntefond?
Om investerat kapital förväntas tas ut inom 1 – 3 år är sparkonto eller räntefond att föredra framför aktiefond. Genom att välja en korträntefond ges lägsta risknivån. Kan räntefond vara ett alternativ till sparkonto?
Ett exempel kan tas från Spiltans korträntefond. Värdeutvecklingen mellan 2008 och 2021 presenteras i grafen nedan. Visserligen har värdet både gått upp och ner under korta perioder men det finns ingen 6-månaders period med negativ avkastning. Fonden presenteras även med att passa bra på minst ”ett till två års sikt”. Den stora ”hacket” under 2020 var på grund av coronapandemin då investerare såg risken att många företag skulle gå i konkurs och därmed att fonden skulle få kreditförluster.
Läs även: Räntefond eller Sparkonto?
Med räntefonder går det alltså att få betydligt högre avkastning än med ett sparkonto. Men det är då viktigt att se på fondens innehav och historiska utveckling för att därmed kunna avgöra dess risknivå.
OBS – Spiltan Korträntefond investerar i företagsobligationer och har därmed högre risk än ett sparkonto. Historisk avkastning ska inte heller ses som garanti för framtida värdeutveckling.
Trygghet eller avkastning?
Många förknippar räntefonder med ”trygg och stabil avkastning”. Det stämmer även förutsatt att investeringar sker i lågriskfonder. Se exempelvis korträntefonden från Spiltan ovan jämfört med räntefonden Schroder ISF Glb som gett betydligt högre avkastning under denna period – med betydligt större risk/volatilitet.
Om räntan förväntas gå upp?
En vanlig missuppfattning är att räntefonder gynnas av en högre ränta – men det är exakt tvärtom. Läs mer om varför under rubriken ”Påverkas av räntan i landet”.
Ett ökat ränteläge i ett land kommer generellt av en högre inflation. Tillgångar som generellt ökar i värde vid inflation är istället aktier inom basmaterial (pga. högre råvarukostnader), verkstad samt energi. Räntefonder är alltså inte rätt alternativ om räntan förväntas gå upp.