Fond-i-fond / Fondandelsfond

Fond-i-fond är en aktie-, bland- eller räntefond som investerar fondandelsägarnas pengar i andra fonder.

Fond-i-fond = fond som investerar i andra fonder

Fördelen är den riskspridning som sker genom att kapitalet inte enbart investeras i en enda fond. Nackdelen är avgifterna som blir höga eftersom varje fond tar ut en avgift.

Detta fondalternativ får ibland kritik på grund av dess avgifter samt att riskspridningen kan nås på ett enklare sätt. Fond-i-fond förkortas (FiF) och kan även benämnas som fondandelsfond.

Vad är en fond-i-fond?

En fondförvaltare för en aktiefond måste analysera marknaden och avgöra vilka aktier som investeringar ska ske i. De flesta aktiefonder har aktier i ett stort antal företag vilket därmed skapar en riskspridning inom den bransch eller marknad som fonden investerar.

En fondförvaltare för en fond-i-fond analyserar istället fondförvaltarnas arbete (se ovan) och hur de lyckas nå god avkastning. Utifrån detta väljs fonder inom olika branscher och regioner. En fond-i-fond investerar alltså i olika fonder (utifrån dess inriktning) istället för direkt i aktier. Detta medför även en större riskspridning än vad som sker om investering bara sker i en enda fond.

Fördelar

Fördelen med fond-i-fond är den diversifiering (riskspridning) som uppnås. Istället för att exponera sitt kapital enbart mot en enda fond, och en fondförvaltare, sprids det ut på flera olika förvaltare, marknader och branscher.

En annan fördel är att förvaltaren kan ändra innehavet utifrån vad som anses vara bäst utifrån riskspridning och möjlighet till avkastning. Även om ändringar sker i innehavet kommer ändå en fonden ha en mycket stor diversifiering. Detta fondalternativ kan alltså ses som en passiv investeringsstrategi.

Nackdelar 

Den största nackdelen med fond-i-fond är de avgifter som uppstår. Det är även avgifterna som kritiker brukar lyfta upp när alternativet kritiseras. Som visas längre ner i artikeln finns nämligen alternativ som ger liknande diversifiering – men till lägre pris.

Orsaken till ”höga avgifter” är att det kan uppstå ”dubbla förvaltningsavgifter” på dessa fonder. Först betalas en förvaltningsavgift för huvudfonden. Dessa betalar i sin tur förvaltningsavgift för de fonder de investerar i.

Det finns däremot fond-i-fonder med avgift på under 1 %.

En annan nackdel är den ”onödiga” diversifieringen. En aktiefond består i regel av aktier i ett stort antal företag. Att investera i fonder, istället för aktier, innebär därmed både diversifiering samt att en förvaltare får ta över ansvar för investeringarna. En fond-i-fond innebär därmed ytterligare diversifiering och eventuellt en riskspridning utöver vad som egentligen behövs.

Att förvaltarna skulle nå bättre avkastning genom att välja duktiga fondförvaltare, istället för att själv välja aktier, är även en missuppfattning. Morningstar valde att se på avkastningen på dessa fonder mellan 2003 och 2015 och utvecklingen var tydlig. Det hade varit bättre att äga en global indexfond än en fond-i-fond. Enligt Morningstar var orsaken högre avgifter samt för låg kompetens hos förvaltarna av dessa fonder.

Efter tolv år är erfarenheten tydlig: Resultatet för spararna i fond-i-fond blir i snitt sämre än om de valt en vanlig globalfond. Orsaken är delvis högre avgifter, men även svag kompetens hos de ansvariga förvaltarna./ Morningstar (2015)

Sedan 2015 har avgifterna minskat men det är fortfarande mycket viktigt att se på vad man betalar för. Det visas även i presentationen nedan på ”alternativ till fond-i-fonder”.

Exempel på Fond-i-fonder

Nedan presenteras ett urval av fond-i-fonder från Avanzas utbud. De är utvalda för att visa exempel på olika inriktningar och presenteras utan inbördes ordning.

Se respektive fonds aktuella förvaltningsavgift genom att klicka dig vidare till Avanza.

• Avanza 50/75/100

Avanza har tre fond-i-fonder vars innehav har olika stor del aktiefonder och räntefonder. Detta med 100 %, 75 % eller 50 % aktiefonder och resterande räntefonder.

Fonderna investerar i aktiefonder riktade mot Sverige, Världen och Tillväxtmarknader. De viktas även om varje kvartal för att riskspridningen ska bibehållas enligt fondens riktlinjer.

🔗 Läs mer om Avanza 50, 75 och 100 hos Avanzas

• Plain Capital StyX

Plain Capital StyX är en räntefond som investerar i andra räntefonder. Detta med målet att nå samma avkastning som svenska rörliga marknadsräntan.

🔗 Läs mer om Plain Capital StyX hos Avanza

• Case mix

Case mix är en blandfond som har taktisk allokering mellan hedgefonder, räntefonder och aktiefonder. Det som skiljer över tid är alltså hur stor procent som exponeras mot de olika tillgångsslagen.

🔗 Läs mer om Case mix hos Avanza

Alternativ till fond-i-fond

Önskas en mycket bred riskspridning, inom fondinvesteringar, finns ett flertal alternativ att välja på istället för en fond-i-fond. Enklast är att välja en global indexfond. Diversifiering uppnås därmed både geografiskt och branschmässigt.

🔗 Se alla Globala indexfonder hos Avanza

• Avanza Global

Avanza Global är ”världens billigaste globalfond”. Avgiften är mycket låg och fonden investerar globalt. Att investera i denna fond innebär alltså en rejäl diversifiering till ett mycket lågt pris. Avanza 100 (se ovan), som har låg avgift, har ändå flera gånger så hög avgift som Avanza Global.

• Länsförsäkringar Global Indexnära

Länsförsäkringar Global Indexnära investerar globalt med målet att följa MSCI World Total Net Retur. Ett index som följer 23 av de största länder i världen.

Även denna indexfond har en låg avgift och är en av de tre mest populära globala indexfonderna hos Avanza. Den mest populära är Avanza Global, se ovan.

• Avanza Zero

Avanza Zero är ännu billigare än Avanza Global. Detta eftersom denna fond inte har någon avgift alls. Däremot har fonden högre risk än Avanza Global eftersom fonden förväntas följa SIX30RX-index. Ett index som beräknas på de 30 mest omsatta bolagen på börsen. Önskas en mycket diversifierad portfölj bör den även kompletteras med globala fonder.