Blandfonder

Blandfonder är fonder där innehavet både består av aktier och räntebärande investeringar. Andelen aktier/räntor kan antingen vara fixerad eller flexibel. En försiktig blandfond har lägre andel aktier medan en aggressiv/offensiv fond har minst 75 % aktier.

Fördelen med blandfonder är den minskade risken, och jämnare värdeutvecklingen, i förhållande till aktiefonder. Detta utifrån att fonden delvis består av räntebärande papper samt att förvaltarna kan öka/minska denna andel beroende på marknadsläge.

Utbudet av blandfonder är mycket stort. Nedan beskrivs tydligare vad en blandfond är, vad som skiljer mellan de olika fonderna samt exempel på de mest populära blandfonderna.

🔗 Se utbud av blandfonder hos Avanza

Vad är en blandfond? Varför investera?

Morningstar har valt att definiera blandfond med att fonden minst måste ha 35 % av innehavet i aktier och resterande i räntebärande värdepapper. Det är däremot ytterst få blandfonder som har så liten del aktier. Det är betydligt vanligare med minst 50 %. Fonder som har minst 75 % aktier brukar klassas som ”offensiva” eller ”aggressiva”. Det finns även blandfonder där förvaltarna kan investera hela fondens kapital på aktiemarknaden, om detta anses vara speciellt lönsamt.

(Risknivån förklarad på blandfonder i förhållande till andra investeringar. Källa: Avanza)

Viktat innehav över tid

De flesta blandfonder har fasta nivåer för hur stor andel av kapitalet som ska vara investerat i aktier respektive räntor. Det kan exempelvis vara att fondens aktieinnehav ska stå för 50 – 75 % av innehavet. Förvaltarna kan därmed vikta om portföljen utifrån marknadsläge och minska exponering mot aktier om aktiemarknaden anses vara övervärderad osv.

Jämnare värdeutveckling / Lägre risk

Med en blandfond ges en jämnare värdeutveckling över tid. När börsen ”kraschar” kommer värdeminskningen dämpas av ränteinnehavet. Men samtidigt kommer värdeutvecklingen dämpas när börsen går uppåt.

Exempel på blandfonder

• Avanza 50 – Fonden investerar runt 50 % i aktier och runt 50 % i räntebärande investeringar
• Avanza 75 – Fonden investerar runt 75 % i aktier och runt 25 % i räntebärande investeringar
• Swedbank Robur Access Mix A – Fonden investerar runt 50 % i aktier och runt 50 % i räntebärande investeringar

Skillnaden mellan olika blandfonder

Det som primärt påverkar risken hos blandfonderna är hur stor andel aktier som fonden får ha. Som investerare är det även viktigt att se på avgiften då det skiljer stort mellan de olika alternativen.  

• Andelen aktier/räntor

Den största skillnaden mellan olika blandfonder är hur stor andel av fondens kapital som förväntas investeras i aktier respektive räntor. Fonder som ”kan investera upp till 100% på aktiemarknaden” har självklart betydligt högre risk än de fonder där ”minst 30% måste vara i räntebärande värdepapper”. Den stora skillnaden i hur fondförvaltarna får investera speglas självklart även i avkastningen. Under tider då aktiemarknaden varit stark har de blandfonder med hög andel aktier ökat mest.

Aggressiv/Offensiv blandfond har generellt minst 75 % i aktier. Om ordet ”Flexibel” nämns i namnet betyder detta ofta att upp till 100 % får investeras i aktier. Men detta innebär självklart en högre risk.

• ”Generationsfonder”

Innehavet i en generationsfond ändras utifrån målet att fondandelsägarna förväntas gå i en pension vid en viss tidpunkt. SPP Generation 70-tal vänder sig exempelvis till personer som är födda på 70-talet och förväntas gå i pension mellan 2035 – 2044. Därmed kommer andelen räntor öka succesivt ju närmare pensionsåldern personen kommer.

• Valuta, valutarisk och valutaväxling

Om en blandfond handlas i annan valuta är SEK kan valutaväxlingsavgift uppstå. Har fonden innehav i annan valuta uppstår även en valutarisk. Sker investeringar i tillgångar värderade i USD varpå denna valuta sjunker i förhållande till SEK kommer även värdet att minska.

• Avgift

Det finns inget som tyder på att högre avgift ger högre avkastning – snarare tvärtom. Men det inte enbart förvaltningsavgiften som är viktigt att kontrollera. Utöver förvaltningsavgift kan det förekomma resultatbaserade avgifter, transaktionsavgifter m.m. Se på ”Total avgift” när fonderna presenteras hos Avanza.

(Skillnaden mellan aktie- ränte- och blandfonder, Nordnet)

Kritik mot blandfonder

En vanlig kritik mot blandfonder är att mixen mellan aktier och räntebärande fonder enkelt kan ske på egen hand och att detta fondalternativ bara medför onödiga avgifter. Ett alternativ är exempelvis att investera 75 % av kapitalet i Avanza Zero och 25 % i AMF Räntefond Mix. Den totala avgiften för detta innehav skulle bli långt under vad billigaste blandfonden erbjuder. Men det handlar inte enbart om avgift. 

Blandfonder är ibland en bespottad fondkategori. För dyr och den händige kan lätt replikera en blandfond billigare, är några av argumenten. /Placera

Förvaltarnas uppgift är inte enbart att skapa en stabilare värdeutveckling än aktiemarknaden utan även att anpassa portföljens innehav gällande räntor/aktier beroende på marknadsläget. Det är delvis denna automatiska förändring i innehavet som förvaltningsavgiften täcker. Däremot är det extremt svårt att ”tajma marknaden”.

En annan kritik handlar om risken. Blandfonder brukar nämnas som ett bra alternativ för de som önskar minska risken och få en ”jämnare värdeutveckling”. Men detta förutsätter att fonden alltid måste ha en viss del räntor (exempelvis 25 %). Fonder med tillägget ”Flexibel” kan ofta investera 100 % i aktier om förvaltarna anser det vara bästa alternativet. Det skapar därmed en högre risk och inte alls den dämpande effekt som blandfonder i övrigt kännetecknas av.