Aktier inom energi

Energiaktier är aktier i bolag som producerar, distribuerar eller lagrar energi. Det kan även vara bolag som forskar och utvecklar produkter eller tjänster inom dessa områden. Energin används sedan främst till värme, kyla, elektricitet och på senare tid även för att driva den enorma infrastrukturen för data och AI.

Inom denna kategori hittas företag som utvecklar och driver anläggningar inom förnyelsebara energikällor, distributörer samt företag som specialiserat sig på lagringslösningar. Men här finns även de traditionella olje- och gasföretagen.

Den starkaste trenden inom energi är omställningen till förnyelsebara energikällor. Fortfarande står kol och olja för den större delen av världens energiförbrukning, men med allt större fokus på alternativ bör denna sektor växa. Inte minst med tanke på att flera länder gör det svårare och dyrare att använda fossila bränslen samtidigt som exempelvis sol- och vindkraft premieras.

Olika inriktningar mot energi

Energiaktier kan kategoriseras på flera olika sätt. I denna artikel presenteras de framförallt utifrån energikälla vilket skapar en fokusering på forskning, utveckling och producering av el.

Elbolag

I Sverige finns relativt många elbolag – däremot få som är listade på börsen. Bland de största elbolagen finns exempelvis statliga Vattenfall samt Eon och Fortum. Önskas investeringar ske i elbolag finns möjligheten via exempelvis Fortum (finskt).

Olja och gas

Olja står fortfarande för en mycket stor del av världens energiproduktion. Dessa företag kan vara aktiva inom exempelvis prospektering, exploatering och distribution av olja och gas. Eftersom detta inte utvinns i Sverige har företagen framförallt sin verksamhet i Afrika och mellanöstern.

Sett till utbud på den svenska börsen finns det däremot betydligt fler bolag inom alternativa energikällor.

Energilagring

Behovet av effektiv energilagring växer kraftigt. Två exempel är de batterier som krävs i elbilar samt anpassade batterier för att kunna lagra solenergi. Behovet växer både inom den privata sektorn, då allt fler väljer att installera solpaneler, samt industriell sektor. Inom energilagring finns både produktion av batterier och innovativa lösningar med lagring i salt (SaltX)

Vindkraft

Sveriges landskap passar mycket bra för vindkraft. Detta inte minst tack vare en lång kust och stora ytor med landskap utan tätbebyggda områden. Det är några av orsakerna till att vindkraften växer.

Vindkraft växer även mycket kraftigt globalt vilket har flera orsaker. Flera länder har valt att fasa ut kol och kärnkraft och därmed ökar behovet av alternativa energikällor. Dessutom har forskningen resulterat i att vindkraftverken har blivit betydligt mer kostnadseffektiva.

Solenergi

I likhet med vindkraft ökar antalet anläggningar för solenergi i Sverige. Till skillnad mot andra miljövänliga energikällor finns även möjligheten för privatpersoner att installera egna anläggningar (solceller) för att därmed producera sin egen el. Vid överskott kan resterande el säljas till anslutet elbolag.

Inom denna kategori hittas därmed både företag som säljer mindre anläggningar till privatpersoner och små företag samt de som installerar och driver stora anläggningar i Sverige eller utomlands.

Kärnkraft

Internationellt byggs flera nya kärnkraftverk i exempelvis USA och Kina. Synen på energikällan är delad då vissa förbjuder kärnkraft medan andra bygger ut och ser det som ett bättre alternativ än fossila energikällor som kol, gas och olja.

Det är inte möjligt att investera i svenska företag som är aktiva inom kärnkraft då den verksamheten drivs av staten. Däremot går det att investera i uran (grundförutsättning för kärnkraft) eller utländska bolag med denna inriktning. Läs mer i artikeln ”Investera i uran”.

Vattenkraft

Sverige och Norge är de två länder i världen som producerar mest vattenkraft. Utöver att erbjuda miljövänligt alternativ är även vattenkraften en så kallad balans- och reglerkraft. Detta till skillnad mot exempelvis solenergi.

Det statliga företaget Vattenkraft är den överlägset största aktören med kraftverk över hela landet – framförallt i norr. Därefter kommer exempelvis Fortum, Uniper och Statkraft. Att investera i företag som enbart producerar el från vattenkraft är däremot svårt. Vattenfall finns inte på börsen och Fortum har bredare verksamhet än enbart bara vattenkraft i Sverige. Vid intresse för denna kategori av aktier kan däremot investeringar ske i mindre företag som utvecklar innovativa lösningar inom vattenkraft. Läs mer under ”Övriga energikällor” längre ner.

Övriga energikällor

Inom övriga energikällor finns exempelvis bränsleceller och vätgas. Energikällor som vardera står för en mindre del av den totala energiproduktionen i landet och ofta innefattar forskning och innovativa lösningar. Önskas aktieportföljen kryddas med hög risk/chans kan investeringar ske i något av de bolag som fortfarande har stort fokus på forskning och utveckling. Se exempel på aktier och företagens verksamhet under följande rubrik.

Exempel på aktier inom energi

Nedan presenteras exempel på energiaktier. Detta utifrån de kategorier som beskrivs ovan.

Energibolag

• Fortum (Finland) – Stort elbolag med brett utbud av produkter och tjänster. Distribuerar el, säljer laddstationer för elbilar, energibesparande produkter m.m.
• Ørsted (Danmark) – Gick från att vara ett olje- och kolbolag (DONG Energy) till att bli världsledande på havsbaserad vindkraft. Är idag ett renodlat förnybart energibolag.
• E.ON (Tyskland) – En av Europas största aktörer. Efter en stor uppdelning fokuserar E.ON nu främst på elnät och kundlösningar snarare än tung produktion. Det gör aktien mindre känslig för elpriset men mer beroende av regleringar.
• Iberdrola (Spanien) – En av världens största producenter av vindkraft. De har varit tidiga med omställningen till förnybart och äger stora elnät i bl.a. Storbritannien och USA.
• Enel (Italien) – En massiv spelare som är mycket starka på förnybar energi och elnät globalt.
• Terna (Italien) – Italiens stamnätsägare. De investerar tungt i batteriparker och digital styrning för att stabilisera elnätet.

Olja och gas

• Meren Energy (fd. Africa Oil) (Kanada) – Olje- och gasbolag med verksamhet i Kenya och Etiopien.
• Equinor (Norge) – Norges energijätte och numera Europas viktigaste gasleverantör. Påminner om Vattenfall i sin ägarstruktur (statligt huvudägande) men fokuserar på olja, gas och en snabbt växande portfölj av havsbaserad vindkraft.
• Aker BP (Norge) – Ett renodlat prospekterings- och produktionsbolag verksamt på den norska sockeln. De saknar raffinaderier och bensinmackar, och fokuserar istället på maximal effektivitet i uppumpandet för att kunna ge höga utdelningar.
• Vår Energi (Norge) – En annan stor aktör på norska börsen med fokus på stabil produktion och hög direktavkastning. Har vuxit kraftigt och är idag en av de största oberoende producenterna i regionen.
• IPC (Kanada/Sverige) – International Petroleum Corp ingår i den kända svenska Lundin-sfären. Har ingen verksamhet i Sverige utan producerar olja och gas i bland annat Kanada, Malaysia och Frankrike. Populär bland svenska sparare.
• Shell (Storbritannien) – En global gigant med verksamhet i hela värdekedjan, från oljeborrning till bensinmackar och kemi. Investerar även tungt i laddstolpar, vätgas och förnybar energi.
• Exxon Mobil (USA) – Världens största börsnoterade oljebolag sett till marknadsvärde. Kända för sin enorma balansräkning och långa historik av att skydda sin utdelning även i sämre tider.
• TotalEnergies (Frankrike) – Har en tydlig “multi-energi”-strategi där de behåller olja/gas som kassako men investerar aggressivt i solenergi och batterilagring för att säkra framtiden.

Energilagring

• Wärtsilä (Finland) – Levererar energilagringslösningar för elnät och batteriparker globalt för att balansera sol- och vindkraft.
• Tesla (USA) – Har en energidivision som säljer batterisystemet “Megapack” för elnät och “Powerwall” för hemmabruk.
• NIBE Industrier (Sverige) – Tillverkar värmepumpar och integrerar batterilagring i sina system för styrning av effekttoppar i fastigheter.
• Fluence Energy (USA) – Levererar batterisystem och mjukvara för att styra elnät. Grundat av Siemens och AES.
• Enphase Energy (USA) – Tillverkar mikroväxelriktare och kompletta hemmabatterier för lagring av solenergi.
• Eos Energy Enterprises (USA) – Utvecklar zink-baserad batteriteknik optimerad för långtidslagring av energi.
• Schneider Electric (Frankrike) – Globalt industribolag som erbjuder storskaliga batterilösningar och system för smart styrning av elnät.
• Alfen (Nederländerna) – Tillverkar laddstolpar och stora battericontainrar för att balansera elnät och lagra energi.

Vindkraft

• Iberdrola (Spanien) – En av världens största ägare av vindkraftsparker. Ett stabilt kraftbolag som kombinerar elnät med en massiv portfölj av förnybar produktion.
• Nordex (Tyskland) – En renodlad tillverkare av vindkraftverk som är specialiserad på landbaserade turbiner i mellanstorlekssegmentet.
• Siemens Energy (Tyskland) – Heläger dotterbolaget Siemens Gamesa, som är en av världens största tillverkare av vindturbiner för både land och hav.
• EDP Renováveis (Portugal) – Ett av världens största bolag inom förnybar energi med huvudfokus på att äga och driva vindkraftsparker globalt.
• RWE (Tyskland) – En stor energikoncern som investerar tungt i omställningen och nu är en av världens största ägare av havsbaserad vindkraft.
• Bonheur (Norge) – Äger dotterbolag (t.ex. Fred. Olsen Windcarrier) som tillhandahåller fartyg och tjänster för installation och underhåll av havsbaserad vindkraft.
• Arise (Sverige) – Främst inriktad mot vindkraft där de är aktiva inom hela värdekedjan, från prospektering till drift.
• Vestas Wind (Danmark) – Tillverkar vindkraftverk. Bolaget är verksamt inom hela värdekedjan, från design, produktion, montering, logistikinstallation till eftermarknadsservice.
• Eolus – Genomför projektering samt uppmontering av vindkraftsanläggningar. Aktiv inom Europa och Nordamerika.

Solenergi

• First Solar (USA) – Världens största tillverkare av tunnfilmssolceller. Har stor egen produktion i USA och är en nyckelspelare i västvärldens solindustri.
• Enphase Energy (USA) – Marknadsledande inom mikroväxelriktare, den teknik som sitter bakom solpanelerna och omvandlar energin till användbar el för hemmet.
• Scatec (Norge) – Utvecklar, bygger, äger och driver storskaliga solkraftsparker. Har en stark position på tillväxtmarknader där solen är stark.
• SMA Solar Technology (Tyskland) – Europeisk specialist på växelriktare och systemteknik som styr solcellsanläggningar, från villor till stora industriparker.
• Solaria Energia (Spanien) – Specialiserar sig på att utveckla och långsiktigt förvalta egna solcellsparker, främst i södra Europa.
• Canadian Solar (Kanada) – En av världens största tillverkare av solpaneler som även utvecklar stora solenergiprojekt globalt.

Kärnkraft

• Uniper (Tyskland) – Driver stora produktionsanläggningar inom vattenkraft, kärnkraft och solenergi.
• Cameco (Kanada) – Världens största börsnoterade renodlade uranbolag. Bryter uran i stora gruvor och levererar bränsle till reaktorer över hela världen.
• Constellation Energy (USA) – USA:s största ägare och operatör av kärnkraftverk. Ett kraftbolag som fokuserar på stabil och koldioxidfri basenergi.
• NuScale Power (USA) – Pionjär inom “nästa generations kärnkraft”. De utvecklar små modulära reaktorer (SMR) och var först med att få designgodkännande i USA.
• BWX Technologies (USA) – Tillverkar kritiska komponenter, bränsle och reaktorer. Levererar både till kommersiella kärnkraftverk och till den amerikanska flottan.
• Rolls-Royce (Storbritannien) – Industrijätte som vid sidan av flygmotorer leder utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR) för framtidens energiförsörjning.
• Studsvik (Sverige) – Ett servicebolag som erbjuder konsulttjänster, mjukvara och lösningar för avfallshantering till den internationella kärnkraftsindustrin.
• Centrus Energy (USA) – Specialiserade på anrikning av uran och leverans av kärnbränsle, vilket är en avgörande del i kedjan för att reaktorer ska kunna drivas.

Övriga energikällor

• Nel (Norge) – En av världens mest kända tillverkare av elektrolysörer, maskinerna som används för att producera grön vätgas från el och vatten.
• PowerCell (Sverige) – Utvecklar och säljer bränsleceller som omvandlar vätgas till elektricitet, med fokus på tunga fordon, fartyg och stationär kraft.
• Neste (Finland) – Världens största producent av förnybar diesel och hållbart flygbränsle framställt av avfall och restprodukter.
• Ormat Technologies (USA) – Världsledande inom geotermisk energi. De bygger och driver kraftverk som utvinner elektricitet ur varmt vatten från djupt ner i jorden.
• Minesto (Sverige) – Utvecklar en unik teknik med “undervattensdrakar” för att utvinna elektricitet ur långsamma tidvatten- och havsströmmar.
• Climeon (Sverige) – Säljer teknik som omvandlar lågtempererad spillvärme från industrier och fartyg (samt geotermiskt vatten) till ren elektricitet.
• Plug Power (USA) – En amerikansk jätte som bygger ett helt ekosystem för vätgas, från produktion och lagring till bränsleceller för bland annat gaffeltruckar.

Energifonder

Energifonderna kan framförallt delas upp utifrån om de enbart har fokus på förnybar energi eller om de även investerar i företag inom olje- och gassektorn. Utöver detta finns skillnader i storleken på bolagen samt inom vilka regioner som investering sker. Nedan visas exempel på fonder och hur stort det kan skilja i inriktning hos dem.

Energi med olja och gas

• Schroder ISF Global Energy – Investerar minst 66 % i energibranschen. Främst sker investeringar inom olje- och gasföretag men även delvis inom förnybar energi, samhällsservice och infrastruktur.
• BGF World Energy – Investerar globalt och främst mot olje- och gasfyndigheter.

Förnyelsebar energi

• Handelsbanken Hållbar Energi – Investerar globalt i företag som ” använder teknologier och metoder för att begränsa den globala uppvärmningen”. Har främst inriktning mot företag inom förnybar energi samt energieffektivisering.
• BGF Sustainable Energy – Investerar globalt med fokus på förnyelsebar energi, energilagring, fordonsdrivmedel och energieffektivisering.

Nackdelar och risker med aktier inom energi

Hur kommer framtidens energi att produceras och distribueras? Det råder konsensus om att en omställning till förnybara energikällor är nödvändig, och som listan ovan visar finns idag börsnoterade bolag inom allt från vindkraft till geotermisk energi. Samtidigt utgör kärnkraft och fossila bränslen fortfarande ryggraden i den globala energiproduktionen.

En central fråga för investerare är vilka energislag som kommer att prioriteras och vilka som riskerar att konkurreras ut av ekonomiska skäl. En liknande utslagning har vi redan sett inom fordonsindustrin, där eldrift snabbt blev dominerande medan alternativ som etanol och syntetisk diesel marginaliserades. Att investera i smalare teknologier innebär därmed en högre risk, men också en potential till mycket hög avkastning om tekniken får fäste.

Innan man investerar är det viktigt att vara medveten om riskerna:

• Teknikrisk: Historien visar att bolag inom nya, innovativa områden ofta handlas till mycket höga värderingar innan de levererar stabila vinster. En övertro på oprövad teknik kan bli dyrbar för investeraren.
• Politisk risk: Energisektorn är hårt reglerad. Nya beslut om skatter, subventioner eller förbud (exempelvis mot uranbrytning eller nya oljefält) kan snabbt kasta om spelplanen.
• Råvaruprisrisk: Bolagens lönsamhet är ofta direkt kopplad till priset på olja, gas och el, vilket historiskt har fluktuerat kraftigt.

Fördelar och möjligheter med aktier inom energi

En möjlighet med energiaktier är den tillväxtpotential som branschens omställning medför. Detta gäller särskilt för bolag som utvecklar nya lösningar inom förnybar energi. Investeringar i detta segment innebär ofta en högre risk, då många bolag befinner sig i en tidig fas utan stabila vinster, men marknaden är stor för de aktörer som lyckas kommersialisera sin teknik. Att energimarknaden är under förändring är tydligt – osäkerheten för investeraren ligger i att bedöma vilka enskilda bolag som kommer att bli långsiktigt lönsamma.

• Strukturell efterfrågan: Det globala energibehovet förväntas öka över tid. Drivkrafter som elektrifiering, digitalisering och utbyggnad av AI skapar en underliggande efterfrågan på både elproduktion och infrastruktur.
• Skalbarhet: För de bolag som lyckas utveckla effektiv teknik för produktion eller lagring av energi finns en stor internationell marknad att bearbeta, vilket möjliggör tillväxt om tekniken får fäste.

Trender och framtidsutsikter inom Energi

Ett par tydliga trender inom energisektorn är miljövänligare produktion, decentralisering (hemmaproducenter) och den enorma efterfrågan från tech-sektorn. Även distributionsvägarna utvecklas med ny innovativ teknik.

AI och Datacenter

En ny energislukare En av de nyaste och starkaste drivkrafterna för energisektorn är AI-boomen. Artificiell intelligens och stora språkmodeller kräver enorm datorkraft, vilket sker i gigantiska datacenter. Dessa datacenter förbrukar massiva mängder elektricitet.

Tech-jättar som Microsoft, Google och Amazon dammsuger marknaden på energi för att driva utvecklingen. Eftersom dessa bolag har höga klimatmål ställs krav på att energin ska vara grön. Detta skapar en “kapplöpning” där tech-bolag sluter långa avtal direkt med vind-, sol- och kärnkraftsbolag för att säkra sin tillgång.

För investerare innebär detta att energibolagen har en ny, kapitalstark och långsiktig kundgrupp som driver upp efterfrågan.

Grön energi

Det kan tyckas att grön energi har kommit långt men om fossila bränslen helt och hållet ska kunna fasas ut krävs fortfarande en stor mängd forskning och utveckling inom området. Som visas ovan finns möjlighet att skapa energi från flera olika energikällor – där forskningen har kommit olika långt inom de olika energikällorna.

Elektrifiering och större elförbrukning

Även om en energieffektivisering pågår så pekar allt på att elanvändningen kommer att öka. Svenska elbolaget Bixia anger att den globala elanvändningen ökar årligen och att detta främst beror på ekonomisk tillväxt. Denna utveckling, tillsammans med urbanisering, kan till och med innebära energibrist.

I Sverige ses denna trend bland annat i ett större fokus på elbilar, lagkrav på laddstolpar på nya offentliga parkeringar och statliga bidrag som gynnar sektorn.

Lagring blir allt vanligare

Energilagring sker i större utsträckning av både privatpersoner och företag.

För privatpersoner handlar det främst om att kunna lagra energi från solceller, men det finns även batterilösningar för att balansera elnätet (frekvenshandel), vilket öppnat en ny marknad för batteriägare.

”Hemmaproducenter”

Energi förknippades länge enbart med stora energibolag som levererade el, värme och kyla. Detta ändras allt mer till att både privatpersoner och företag har egna mindre eller större anläggningar. Det är även något som svenska staten valt att främja via exempelvis bidrag till privatpersoner som väljer att installera solceller. De som får ett överskott kan även sälja tillbaka detta till sitt elbolag eftersom alla elbolag måste erbjuda sina kunder att köpa överskottsel.

Med denna växande marknad ökar även behovet av allt från installation och service till produkter som privatpersoner själva kan hantera.

När kommer nästa steg – att privatpersoner direkt kan sälja överskottsel till grannen istället för att sälja tillbaka till sitt elbolag?