Balanslikviditet

Balanslikviditet visar förhållandet mellan företagets omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Därmed påvisas företagets betalningsförmåga för dessa skulder.

Nyckeltalet visar även på hur effektiv lagerhållning och försäljning som företaget har. Mycket hög balanslikviditet kan påvisa att omsättningstillgångarna inte utnyttjas effektivt.

Formel för uträkningen

Balanslikviditet = Omsättningstillgångar inkl. lager och pågående arbete / Kortfristiga skulder * 100

Önskas nyckeltalet presenteras i decimalform multipliceras det med 100 i slutet.

Omsättningstillgångar – Tillgångar som fortlöpande förbrukas, säljs eller kan omvandlas till likvida medel. För butiker brukar lager och likvida medel vara stora omsättningstillgångar. Men även kundfordringar är en omsättningstillgång.

Varulager – Inköpsvärde på varulagret.

Pågående arbeten – Arbeten som kommer att skapa kundfordring.

Kortfristig skuld – Skulder som har kortare löptid än 12 månader. Kan exempelvis vara vissa löner, skulder till leverantörer och korta lån/krediter.

Exempel 1:

Skomakare Stefan har 300 000 kr i omsättningstillgångar samt 50 000 kr i kortfristiga skulder.

300 000 / 50 000 * 100 = 600 %

Hans balanslikviditet är mycket god och han bör inte få problem att betala dessa skulder.

Exempel 2:

Idas Inredningsbutik har 600 000 kr i omsättningstillgångar samt 700 000 kr i kortfristiga skulder.

600 000 / 700 000 * 100 = 85,7 %

Med ett värde under 100 % kan Ida får problem med betalningarna. Hon kan därmed behöva se över hur hennes betalningsförmåga på kort sikt kan förbättras.

Riktvärden

• Under 100 % – Företaget kan få problem att betala sina kortfristiga skulder om inte åtgärd sker. Men det finns undantag.

Exempel med missvisande balanslikviditet:

En frukthandlare har kortfristiga skulder (främst leverantörsskulder) på 100 000 kr. Dessa har betalningsvillkor på 60 dagar.  Omsättningstillgångarna är främst frukt dvs. lagret. Av den inköpta frukten får 10 % slängas bort.

I detta läge har han omsättningstillgångar på 90 000 kr och kortfristiga skulder på 100 000 kr, dvs balanslikviditet under 100 %.

Frukten säljs på marknaden varje dag och eftersom frukten har kort hållbarhet köper han in ny frukt varje vecka. De får därmed betalt av sina kunder långt innan betalning ska ske till leverantören.

I detta fall kan balanslikviditeten vara 100 % eller till och med lägre utan att det påvisar att företaget har svårt att betala sina kortfristiga skulder.

Detta beroende på att varulagret hinner omsättas till likvida medel snabbare än de kortfristiga skulderna ska betalas.

Dessutom är det hög marginal på frukt. Det är alltså stor skillnad på inköpspriset (som används vid beräkningen) och försäljningspriset. Balanslikviditeten kan alltså i detta fall bli missvisande.

• 100 %

Gränsen för vad som krävs för att kortfristiga skulder ska kunna lösas. Detta är därmed brytpunkten. Det räcker med att exempelvis en enda kundfordran inte betalas för att företaget ska få betalningssvårigheter.

• 200 %

Nämns ofta som bra nivå. Detta för att företaget ska klara av oväntade kostnader eller intäktsbortfall. Däremot varierar det över olika branscher.

• Mycket hög

Vad som klassa som ”mycket hög” kan variera mellan olika branscher. Men det kan tyda på att omsättningstillgångarna inte omsätts i önskad grad.

Vad förklarar detta nyckeltal?

Balanslikviditet anger företagets betalningsförmåga på kort sikt.

Förutsatt att omsättningstillgångarna enkelt kan omvandlas till likvida medel anger balanslikviditeten hur lätt som företaget kan lösa de kortfristiga skulderna. Balanslikviditet är därmed främst relevant nyckeltal för företag som enkelt omsätter omsättningstillgångarna, exempelvis inom handel.

Det visar även företagets effektivitet kring lagerhantering/försäljning.

Hög balanslikviditet visar god förmåga att betala kortfristiga skulder. Är omsättningstillgångarna till största delen lager kräver detta däremot att lagret enkelt kan säljas och därmed omvandlas till likvida medel.

Har företaget betydligt högre balanslikviditet än andra liknande företag i samma bransch kan det däremot vara ett tecken på att de har svårt att skapa effektiv omsättning på lagret.

Åtgärder som förbättrar nyckeltalet

Teckna långfristiga skulder och lösa kortfristiga

Genom att teckna företagslån och lösa de kortfristiga skulderna minskar behovet av omsättningstillgångar kommande 12 månader. Detta förutsätter att lånen har flera års amorteringstid.

Sälja av varulagret

När balanslikviditet räknas ut beräknas lagrets värde till inköpsvärdet. Men när det säljs förväntas företaget ha en viss vinst. Genom att exempelvis sälja av lagervaror till ett värde av 100 000 kr kan likvida medel ökas med 250 000 kr. På så vis ökas omsättningstillgångarna och balanslikviditeten ökar.

Balanslikviditet vs Kassalikviditet

Både balanslikviditet och kassalikviditet påvisar företagets möjlighet att betala kortfristiga skulder. Vilket nyckeltal som bör användas beror främst på hur enkelt det är för företaget att omvandla lager och pågående arbete till likvida medel vilka därmed kan användas för att lösa skulderna.

Kassalikviditet

Omsättningstillgångar exkluderat. lager och pågående arbete / Kortfristiga skulder

Skillnaden mot balanslikviditet är alltså att här är lager och pågående arbete inte inkluderat.

Nyckeltalet används främst inom branscher där det är svårt att omvandla lager till likvida medel.

Balanslikviditet

Omsättningstillgångar inkl. lager och pågående arbete / Kortfristiga skulder

Nyckeltalet används främst inom detaljhandel och andra branscher där det är enkelt att omvandla lager och pågående arbete till likvida medel.

Skillnaden visar på lagervärde

Stor skillnad mellan kassalikviditet och balanslikviditet visar att företaget har stort lager som binder kapital samt som kan resultera i ränteförluster och värdeminskning.