Intervju med Tundra Fonder

Uppdaterad:
Så finansieras sidanVi kan komma att erhålla ersättning från annonörer via affiliatelänkar.

Det har aldrig tidigare varit lika populärt att investera hållbart. Tundra Sustainable Frontier Fund är en hållbar fond med svensk förvaltning som ger exponering mot tillväxtmarknader som Vietnam, Bangladesh och Pakistan.

🔗 Hemsida: Tundrafonder.se

🔗Linkedin: Tundra Fonder AB

Vi har pratat med fondens förvaltare Mattias Martinsson om utsikten för 2022, vilka makropunkter de följer när inflationen stiger och slutligen ett par riktigt spännande case!

I bilden syns förvaltaren Mattias Martinsson

Berätta gärna lite kort om Tundra Fonder & Tundra Sustainable Frontier Fund för läsare som inte känner till er.

Tundra Fonder är specialiserade inom investeringar på tillväxtmarknader, med särskilt fokus på länder som av Världsbanken definieras som låginkomst- och lägre-medelklass-länder. Dessa länder utgör idag 50% av världens befolkning, men endast ett par procent av världens börsvärde. De närmaste 50 åren kommer all befolkningstillväxt och all ökning av världens arbetskraft (människor mellan 15-64 år)komma från låginkomst- och lägre-medelklass-länder. Utöver vår nisch så utmärker sig Tundra också med sitt omfattande hållbarhetsarbete där vi under många års tid fört dialog med våra portföljbolag, och hjälper dem att anpassa sin verksamhet till europeiska investerares krav.

Vår fond, Tundra Sustainable Frontier Fund, investerar i länder såsom Vietnam, Bangladesh, Pakistan, Indonesien och Filippinerna. Fonden har idag 5 stjärnor i Morningstar, vilket innebär att den tillhör topp 10% globalt i världen inom sin kategori. Sedan start 2013 har fonden avkastat drygt 180%, vilket är ca dubbelt så mycket som fondens jämförelseindex. Fonden är uttryckligen stock-picking-fokuserad med tre grundstenar för de bolag vi investerar i:

  1. Ärliga och kompetenta huvudägare och en stark företagsledning – Bolagsstyrning är det område man oftast går fel på våra marknader trots hög tillväxt. Med ärliga ägare och en duktig företagsledning kan det enklaste bolag uppvisa hög vinsttillväxt som kommer oss som minoritetsägare till godo.
  2. Vi vill äga bolag som befinner sig i vad vi kallar ”strukturell tillväxt”. Med det menar vi bolag där vi finner det sannolikt att de kan växa snabbare än den underliggande ekonomin under en överskådlig framtid. Exempel på detta är t.ex. hälsovårdssektorn där såväl de absoluta utgifterna, som utgifterna uttryckt som procent av ekonomin är låga idag. I takt med att länderna får det bättre ökar såväl den absoluta marknaden som den andel den utgör av ekonomin.
  3. Framgång för bolaget skall också innebära framgång för det samhälle där de verkar. Detta är grundstenen i vårt hållbarhetsarbete. Det kan låta som en klyscha men är egentligen ganska logiskt. Efter risker med bolagsstyrning är politiska risker, t.ex. skatteförändringar, importtariffer etc, den största risken. Om vi investerar i bolag som har en positiv inverkan på samhället där de verkar så minskar också risken för att klåfingriga politiker stör verksamheten, eller att skatteverket knackar på dörren.

Knappt en månad in i det nya året och marknaden har hittills skakat på sina håll, vad tror ni om de kommande året?

Det har varit en lugn inledning för fonden som helhet. Även några av våra marknader (t ex Kazakhstan, Vietnam och Filippinerna) har upplevt större nedgångar. Samtidigt har vi sett en ganska stark utveckling i några av marknaderna som hade det lite tuffare förra året (t ex Sri Lanka och Bangladesh). Det är en relativt låg deltagandegrad av utländska investerare på våra marknader (sällan mer än 20% av börsomsättningen). Det innebär att lokala investerare dominerar handeln. Dessa är oftast uteslutande hänvisade till sin egen aktiemarknad och fokuserar således på det egna landets risker och möjligheter. Dessa är oftast ganska olika mellan länder. Givet att vi har ett tiotal länder i portföljen jämnas kursutvecklingen således oftast ut och fokus hamnar på de enskilda bolagens utveckling.  

Hur tänkte ni kring den ökade inflationen vi nu upplever? 

Detta har varit ett stort orosmoment sedan i höstas. Två av våra största marknader, Pakistan och Sri Lanka, har redan höjt räntan i respons. Såvida inte råvaruprisuppgången fortsätter i samma takt framöver borde vi de närmaste månaderna få sen en gradvis tillbakagång i inflationen givet den gradvis högre basen. Man ska komma ihåg att inflation mäter prisförändringar på årsbasis och ju längre in i 2022 vi kommer, desto högre är basen vi mäter emot. Man ska också komma ihåg att våra marknader över tid är ganska vana vid inflation. I genomsnitt har inflationen legat drygt 4% högre än i USA. Nuvarande nivåer på mellan 6-10% är således ej ovanliga och skrämmer därför inte på samma sätt som det kan göra i t ex USA.

Utöver inflationen, vilka andra datapunkter ur ett makro-perspektivet tycker ni är viktigt att följa?

Flertalet av våra marknader är stora råvaruimportörer och flera av dem har påverkats negativt av den låga andelen turister i världen. Den relativt stora prisuppgången på råvaror under 2021 samtidigt som turismen har varit begränsad har givit en negativ påverkan på ländernas handelsbalans och, i vissa fall, negativt påverkat valutakursutvecklingen. Förväntningarna är att turismen gradvis kommer igång under 2022 och att råvarupriserna ej fortsätter öka. Om detta skulle visa sig vara ett felaktigt antagande  kan det påverka flera länders ekonomier negativt.

Har ni några innehav i portföljen ni tror extra mycket på inför kommande år? Om ja motivera gärna.

Vi äger idag 40 bolag. Vi har ingen exponering mot cyklisk industri, såsom energi, cement och stålsektorn, där lönsamheten varierar med världsmarknadspriser. Våra bolags framgång handlar nästan uteslutande om vad de själva kan leverera.

Inför nästa år tror jag på en omvärdering av indonesiska Media Nusantara. Indonesien är världens fjärde största land med en befolkning på ca 280 miljoner människor. Media Nusantar är idag Indonesiens ledande mediakoncern, och har omkring 40% tittarandel i s.k. Free-to-Air-segmentet (gratis TV-kanaler, som t.ex. TV4). Man är det indonesiska bolag med störst arkiv av tv-serier och man sänder också välkända program såsom Idol, Indonesia’s got Talent osv. TV-branschen är förstås ingen framtidsbransch. Det spännande med bolaget är istället deras satsning på sin digitala verksamhet som under 2022 kommer särnoteras i ett separat bolag. I skymundan har man byggt Indonesiens största tittarskara och denna verksamheten har de senaste åren växt med mer än 100% årligen från en låg bas. Det blir intressant att se hur marknaden prissätter verksamheten när den noteras, men vi tror det kommer leda till en omvärdering av bolaget som idag handlas till låga 6 gånger årsvinsten.

Jag tror också att en av årets vinnare, pakistanska IT-bolaget Systems, kommer fortsätta glänsa under 2022. Pakistan är världens femte största land med en befolkning på ca 220 miljoner människor. Landet upplever just nu vad jag nästan skulle vilja kalla en revolution inom IT-sektorn, med kraftigt ökad export, och Systems leder sektorn. Bolaget värderas till drygt 20 gånger årsvinsten, vilket är högt i Pakistan, men ganska lågt i ett internationellt perspektiv. 80% av bolagets intäkter kommer från export vilket innebär att man faktiskt gynnas under de perioder då de är oroligt på valutamarknaden i Pakistan. Fantastisk företagsledning som äger majoriteten av bolaget. Systems börsvärde är idag ca 5 miljarder kronor. Med det är man störst i Pakistan. Det kan jämföras med det största indiska IT-bolaget Infosys, vars börsvärde är ca 800 miljarder kronor idag. Systems är ett bolag vi gärna vill hålla kvar i de närmaste tio åren.

Ett tredje bolag jag tror kommer ha ett bra år är bangladeshiska Square Pharmaceuticals. Bangladesh är världens 8:e största land med 160 miljoner invånare. Square Pharmaceuticals är  Bangladesh största läkemedelsbolag och man tillverkar framförallt generika (kopior på existerande läkemedel). Bangladesh har som lågutvecklat land undantag för licensregler på läkemedel för att möjliggöra även för den fattigare delen av befolkningen att få tillgång till mediciner. Landets ekonomi har vuxit med drygt 8% i genomsnitt de senaste 5 åren, om vi undantar Covid-året 2020. Hälsovårdsutgifter (inklusive vård) motsvarar idag ca 400 kr per invånare och år, eller ca 2% av BNP. Sverige spenderar motsvarande 50 000 kr per invånare och år, eller drygt 10% av BNP. I takt med att länder växer och blir rikare så ökar också utgifterna för hälsovård. Dels för att det finns mer pengar att tillgå, men också för att medvetenheten om hälsan ökar. Square Pharmaceuticals är kanske inte världens sexigaste bolag men deras tillväxt de kommande 50 åren kommer sannolikt vara ganska hög och stabil. Bolaget värderas idag till omkring 12x årsvinsten vilket även är historiskt lågt.

Lämna en kommentar